Sluta tänka på yrken, tänk på vården i stället

Efter år av ekonomisk kris med nerdragningar och improvisationer är det uppenbart att hela vården behöver förnyas. Detta präglade också förbundets hälso- och sjukvårdsstämma i april. Temat Kunskap för livet anger betydelsen av forskning och utvecklingsarbete inriktat på att resultatet ska kunna omsättas i praktiken. Överallt poängterades — och visades — att ständigt ny kunskap är nödvändig för en professionell, kvalitetsmässigt god vård. Minst 6 000 sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker störtade under tre dagar mellan de olika seminarielokalerna. Här presenteras ett axplock ur programmet. Vårdfacket återkommer med mer från stämman i kommande nummer.

Sjuksköterskan måste vara beredd på stora förändringar i sin yrkesroll i det nya årtusendet.

Gränserna mellan de olika yrkesgrupperna i vården suddas ut. Omvårdnad som specialitet möter mer och mer respekt. Vård av allt sjukare patienter i hemmet ställer sjukvårdens personal inför nya krav som de i dag inte har utbildning för. Det är något av det sjuksköterskorna kan vänta sig av sitt arbete när 2000-talet bryter in.

– Mitt drömteam är en grupp personer som tillsammans har den kompetens de behöver för just den insats som ska göras i patientens hem – och som via sina fickdatorer kan komma i kontakt med sitt nätverk av experter runt om i världen.

Det sa Astrid Norberg, omvårdnadsprofessor i Umeå sedan 1987, i en debatt inför hundratals åhörare.

Gränserna suddas ut
Astrid Norberg ifrågasatte till och med om sjuksköterskan som yrke skulle finnas kvar. Gränserna mellan professionerna suddas ut. Alla har en del social, en del medicinsk och en del omvårdnadskompetens.

– Läkare och sjuksköterskor är professioner som bildades för länge sedan. Låt oss tänka fritt, inte på yrkestitlar utan vilken kompetens som behövs.

Men Hjördis Björvell, en annan av förgrundsgestalterna i omvårdnadsforskningen och knuten till Karolinska sjukhuset, var inte beredd att gå så långt:

– Sjuksköterskor behövs och kommer att finnas mycket länge.

Men även om man inte uppnådde enighet om själva sjuksköterskeyrkets vara eller inte vara, var de fem debattörerna rörande ense om att man måste samarbeta över yrkesgränserna. Är uppdelningen i läkare-sjuksköterskor-undersköterskor gammalmodig – ja, är det till och med dags för de här yrkesgrupperna att fackligt slå ihop sina påsar i ett gemensamt vårdpersonalens förbund?

Enigheten var också stor om att sjuksköterskeyrket och utbildningen står inför stora förändringar.

– Det finns ingen plats för dagens sjuksköterska i morgondagens sjukvård, sa Ingalill Rahm Hallberg, nyutnämnd professor i Lund. Uppdelningen i sluten vård/öppen vård kommer att försvinna. Morgondagens sjuksköterska måste kunna arbeta i olika delar av vårdapparaten.

Inte minst lyftes patienternas roll fram. Med de allt kortare vårdtiderna vårdar man allt sjukare personer i deras hem. Det höjer kraven på dem som kommer hem till patienterna i deras hem.

– När patienten kommer till oss på sjukhuset är han ett singularis. När vi kommer hem till honom är han i ett socialt sammanhang som vi inte kan bortse från, sa Ingalill Rahm Hallberg.

Men hon var också rädd för att sjukvården förlitar sig för mycket på familjen, att man vill använda en resurs som redan är intecknad.

Men Astrid Norberg tyckte att det är rimligt att blanda in familjen. I första hand, sa hon, ska man ta vara på sig själv. I andra hand ska de man har omkring sig rycka in, först i tredje hand sjukvårdspersonalen.

– Det är ju sådan synen på omvårdnad är, att den bygger på relationer.

I diskussionen om samspelet mellan de olika delarna i vårdkedjan lyfte Ingalill Rahm Hallberg fram en av de nya uppgifter som kan vänta morgondagens sjuksköterska: Case Manager eller vårdsamordnare, det vill säga den person som ser till att patienten får den vård han behöver oavsett var i organisationen den ges.

Hjördis Björvell menade att när patienterna ska ta ansvar för så mycket mer av sin egen vård är patientutbildning en nisch för sjuksköterskeinsatser framöver.

Astrid Norberg ville också lyfta fram etiken. Den måste sitta i ryggmärgen, i de akuta situationerna måste man fatta blixtsnabba beslut.

– Och det handlar inte bara om de stora etiska problemen, utan också om de många små prioriteringarna. Om fem patienter är kissnödiga samtidigt, vem ska man hjälpa till toaletten och vilka ska man låta kissa på sig?

Forskningskonsumenter
Hur påverkas det praktiska yrkesutövandet av utbildning och forskning? Karin Olsson, Vårdförbundet SHSTFs nyutnämnda förbundssekreterare, underströk att Vårdförbundet SHSTF som fackförbund försökt påverka myndigheterna till att förändra utbildningen. Precis som mjölken i kylskåpet är den en färskvara med ett snävt tilltaget ”bäst före”-datum.

Hon underströk också sjuksköterskornas roll som forskningskonsumenter. Mona Kihlgren, omvårdnadsforskare i Örebro, höll med:

– Vi kan kalla oss en profession först när alla sjuksköterskor ser till att forskningsresultaten kommer patienterna till godo.

Och Ingalill Rahm Hallberg uppmanade till ett bestämdare uppträdande från sjuksköterskorna:

– Vi behöver tuffa till oss, våga diskutera och kritisera. Höja ribban när vi diskuterar internt och därmed bli kraftfullare i diskussioner med andra.