Små barn mår bra av att använda protes tidigt

Förr trodde man att det var nödvändigt att förstå tekniken bakom en myoelektrisk handprotes för att kunna använda den. Att det inte är på det sättet visade arbetsterapeuten Liselotte Hermansson i en avhandling för några år sedan.

27 februari 2009

Liselotte Hermansson vid Universitetssjukhuset i Örebro har utvecklat ett speciellt test för att studera barns förmåga att använda protes. Hon har sett mycket goda resultat av att tidigt vänja barn som har fötts utan hand att använda myoelektrisk protes.

Genom lek kan de lära sig att använda sin protes och tidigt utveckla ett tvåhänt beteende. På det sättet förhindras snedbelastning på kroppen med förslitningsskador som följd.

Amerikanska rapporter har tidigare pekat på en dold sjuklighet med låg självkänsla och depressivitet hos de här barnen. Liselotte Hermanssons studier visar dock att svenska barn som lärt sig att använda handprotes kan göra i stort sett samma saker som sina kompisar och mår psykosocialt sett lika bra som andra barn.

Fakta: Handproteser

  • En protes som styrs via signaler från musklerna på den amputerade armen kallas för en myoelektrisk protes. Med de mest avancerade myoelektriska handproteser som finns på marknaden i dag kan användaren endast öppna och sluta handen samt i undantagsfall vrida den. Dessa proteser används även på barn och styrs i princip endast av två elektroder, en för att böja och en för att sträcka.
  • Enligt arbetsterapeuterna på armprotesenheten vid Röda korsets sjukhus i Stockholm tar det i normalfallet cirka fem timmar för en patient att hitta de rätta muskel­signalerna och två till tre månader att använda den i var­dagen. Det kan jämföras med protesen i Smart hand-projektet som får signaler från 17 olika elektroder. I de tester som gjorts har sju rörelser klarats av perfekt inom loppet av bara några timmar. Hur lång tid det kommer att ta att använda den i vardagslivet är dock inte prövat ännu.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida