Snart kan analysen göras hemma

Internetuppkoppling, en webbkamera och en datorskärm. Mer behövs inte för att patienterna snart ska kunna göra analyser på sig själva i hemmet.

Redan inom ett par år kan patienter utföra klinisk kemiska och farmakologiska analyser hemma i bostaden, tror biologen Tony Andersson vid avdelningen för farmakologi vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Bakgrunden är att han i höstas doktorerade på en avhandling om vilka mekanismer som ligger bakom den afrikanska klogrodan (Xenopus laevis) förmåga att ändra färg. Grodans hudceller, så kallade melanoforer, innehåller små svarta korn fyllda med pigment. Genom olika hormonella stimuleringar kan kornens position i cellerna ändras, vilket leder till en förändring av färgen.

Färgförändringen kan mätas genom att skicka in ljus och sedan detektera hur mycket av ljuset som passerar cellerna.

Melanoforer odlas och säljs i dag av ett amerikanskt bolag som specialiserat sig på att med dna-teknik koppla olika receptormolekyler till cellerna. I Linköping studeras hur dessa genetiskt förändrade celler kan användas som biosensorer för olika ämnen. Genom att placera en droppe blod, urin eller saliv på en mikrotiterplatta, vars brunnar innehåller melanoforer, går det att utföra mycket exakta analyser. Innehåller provet det sökta ämnet skiftar melanoforerna färg från svart till ljusgrått.

– I princip går det att mäta vad som helst, under förutsättning att man hittar en receptorstruktur som binder till melanoforerna, säger Tony Andersson.

I sin avhandling visar han att det faktiskt går att utföra dessa analyser med hjälp av en enkel webbkamera, en datorskärm och ett speciellt datorprogram som man kan koppla upp sig mot via Internet. Programmet är framtaget och patenterat av två forskare vid avdelningen för tillämpad fysik på Linköpings universitet.

Patienten tar sitt blodprov och placerar det på mikrotiterplattan. En knapp halvtimme senare tar webbkameran en bild på provet som sedan analyseras av programmet.

Analyser på astmaläkemedlet formoterol (Oxis) visar att resultaten i det närmaste är identiska med traditionell analys i spektrofotometer.

– Hittills har vi bara demonstrerat principen på en patient. Det fungerade alldeles utmärkt, säger Tony Andersson som tror att webbtekniken till en början kommer att få störst användning för egenkontroll av läkemedelsnivåer i blodet.

– Där finns det i dag en stor marknad för den här typen av egenkontroll. Det skulle innebära att patienterna slapp åka till sjukhuset för kontinuerliga kontroller vid behandling med exempelvis cytotoxiska läkemedel.

Tony Andersson och hans forskarkolleger håller nu på att ta fram en liknande cell-linje av melanoforer från en akvariefisk.

– Fördelen med dem är att de svarar betydligt snabbare än klogrodans celler. Lyckas vi kommer analysen endast att ta två-tre minuter.

Den stora utmaningen just nu ligger annars i att utveckla ett behändigt material för att patienten enkelt ska kunna utföra analysen hemma.

– Vi försöker förpacka cellerna i olika former av chip, typ kreditkortsmodell. Tanken är att det ska bli lika enkelt som att använda en urinsticka.