Socialstyrelsen prisar telefonrådgivning

Den sjukvårdsrådgivning som sjuksköterskor ger per telefon håller mycket hög kvalitet. Tre av fyra som ringer följer råden om egenvård. Merparten av dem som tänkt gå till primärvården eller akuten avstod efter samtalet med sjukvårdsrådgivningen.

1 september 2003

Det är ett av de positiva resultat av arbetet med den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården som Socialstyrelsen redovisar i sin rapport för 2002. Siffrorna kommer från en utvärdering av telefonrådgivningen i Halland. Fler och fler landsting planerar att införa telefonrådgivning.

Det finns mer på plussidan, enligt Socialstyrelsen. Landstingen och kommunerna blir bättre på att samverka om vård och omsorg om äldre – det är det område inom nationella handlingsplanen där man tydligast kan se tendenser till förbättringar, skriver Socialstyrelsen.

Svårt komma fram på telefon
Mottagningar för särskilda patientgrupper, till exempel diabetiker och astmatiker, ger patienterna ett bättre mottagande. Sådana mottagningar blir allt vanligare. På plussidan nämner Socialstyrelsen också att det finns allt fler läkare och personer med högskoleutbildning i den kommunala vården.

Somt är alltså bra men inte allt. »Bekymmersamt« är det enligt Socialstyrelsen till exempel att det fortfarande är alltför svårt att komma fram på telefon till sin vårdcentral. På många håll finns det för få läkare i primärvården.

Socialstyrelsen konstaterar också att de psykiskt funktionshindrade fortfarande är en i stort sett bortglömd grupp.

För stor skillnad
Det är också alltför stor skillnad mellan de olika landstingen, konstaterar Socialstyrelsen. Det gäller till exempel hur många allmänläkare det finns per invånare och hur stor andel av befolkningen som har en fast läkarkontakt.

Stora skillnader är det också i hur många som har en fast läkarkontakt. I Västmanland uppger 80 procent av befolkningen att de har det, i Västra Götaland bara 28 procent. Lagen säger att alla som vill ska ha en fast läkarkontakt, och i intervjusvar säger 67 procent av befolkningen i landet att de vill det.

Nationella handlingsplanen antogs av riksdagen 2000, och med den som grund träffades en överenskommelse mellan staten, Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Staten skjuter till pengar och landstingen och kommunerna utför jobbet. Överenskommelsen gäller åren 2002-2004.

Rapporten finns på Socialstyrelsens hemsida http://www.sos.se/plus/dokinfo.asp?valPubl_id=2002-103-7.

LÄSTIPS:
Isaksson U. Demenshandboken.
Janssen-Cilag AB, 2000.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida