Sökes: Invandrare

Västra Götalandregionen vill bli bäst i landet på att anställa invandrare. Men trots att regionen saknar tusen sjuksköterskor, arbetar många med utländsk examen som städare, undersköterskor eller biträden.-Kanske är det dags med regler om att man måste kalla en viss procent invandrare till anställningsintervju, säger Ulla Samuelsson på regionens mångfaldskontor.

5 juni 2000

I Västra Götalandregionen är var femte invånare född i utlandet, eller har föräldrar som är det. De allra flesta bor i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg. Här är arbetslösheten hög och Integrationsverkets framtidsprognoser bådar inte gott – de unga invandrarna kommer inte in i arbetslivet. Idag är bara 8,5 procent av regionens anställda invandrare. Att höja den siffran är ett mål som alla politiker är ense om. Mål 10 i den regionala utvecklingsstrategin lyder: »Västra Götaland ska mer aktivt ta tillvara resurserna hos medborgare med utländsk bakgrund. Regionen ska bli ett föredöme i arbetet för ökad integration.«

Det finns många exempel på vilken tillgång det är att ha anställda med utländsk bakgrund, inte minst för att ge en god service till den mångkulturella befolkningen.

Läkare erbjuds skräddarsytt stöd
Det första delprojektet i Västra Götaland för att öka intregrationen av invandrare vänder sig till läkare. Regionen har kartlagt alla med utländsk läkarexamen i regionen och erbjudit 78 läkare skräddarsytt stöd inför kompetensprovet. I dag tar det sex till sju år innan en utländsk läkare får svensk läkarlegitimation. Genom projektet hoppas man korta ner processen med 2,5 år.

Nyss har kartläggningen av sjuksköterskor med utländsk examen börjat. En anledning är att det först nu, när personalbristen är så stor är nödvändigt att söka efter personal på nya vägar.

I tidningarna kan man läsa om invandrare som berättar att de inte fick lägenheten de ville ha för att de hade ett utländskt
namn. Eller att de aldrig upplevde sig ha en chans på jobbet de ville ha.

Andra vittnar om att när de bytte namn till ett mer svenskklingande så vände det för dem. Sjukvården är inget undantag.

»Lika söker lika«
– Många invandrare sållas bort utan att ha fått komma på anställningsintervju, säger Ulla Samuelsson på Västra Götalandregionens mångfaldskontor.

– Men efter den 1 maj förra året, då den nya diskrimineringslagen kom, är det lättare att komma åt diskriminering, tycker hon.

Det finns en dold diskriminering också, menar bland andra forskarna på leo, Ledning av olikheter, vid Handelshögskolan i Göteborg:

– Lika söker lika. När man söker ny personal styrs man ofta av stereotypiseringar och generaliseringar och missar människan, säger Ahmed Ahmedi.

Hans och kollegernas studier visar att vi helst söker dem som vi känner igen. Det är säkrare, »man vet vad man får«, säger företagsledare som Ahmed Ahmedi intervjuat.

Det är inget specifikt för Sverige, utan den mekanismen finns över hela världen även i mångkulturella Amerika, säger Jesper Svensson, integrationshandläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland. Han arbetade tidigare på Invandrarverket.

– Det finns många fördomar mot invandrare ute i arbetslivet. »Man vet väl hur folk från X- landet är.« Dåliga erfarenheter från en person präglar ens uppfattning om ett helt lands folk.
De länder som är närmast oss har vi själva kunnat skaffa oss en uppfattning om, men ju längre bort landet ligger, desto mer är vi påverkade av den bild media ger.

Inga mötesplatser
– Vårt samhälle är segregerat. Det gäller både bostäder och arbetsplatser. Vi saknar mötesplatser, där invandrare och svenskar träffas naturligt. Därför är det lätt att styras av föreställningar, säger Jesper Svensson.

Ofta är invandrarnas länder bara skildrade vid krig och katastrofer. Den andra sidan som består av kultur-, vardags- och arbetsliv vet vi inte mycket om.

Den dolda diskrimineringen styr alltifrån hur en platsannons utformas till var den publiceras och sedan hur urvalet av sökande sker inför intervjuerna.

– Tittar man i en stor organisation är det ingen var för sig som medvetet vill diskriminera, menar Jesper Svensson. Men en rad beslut på flera nivåer leder ändå mot en diskriminering. Redan i formuleringarna i annonsen utestänger man ofta sökanden från andra länder. Även synen på internationell utbildning spelar in. Vi nedvärderar ofta den utbildning som ser annorlunda ut än
vår egen.

Om platsannonsen sätts in i Göteborgs-Posten når den inte invandrarna eftersom de flesta inte prenumererar på en dagstidning. I stället läser många gratistidningen Metro. 

– De som söker personal får försöka nya vägar, om man menar allvar med beslutet att inte diskriminera invandrare, säger Jesper Svensson.

Men i framtiden är det troligare att  personalrekryterarna styrs av vilken potential en sökande har: »Nu kan du inte svenska, men om ett år när du behärskar språket vill vi anställa dig.«

Gigantiska rekryteringsbehov
Det är nödvändigt att tänka i nya banor. Anledningen är Sveriges åldersstruktur. Snart går 40-talisterna i pension och då står Sverige inför gigantiska rekryteringsbehov.

– Nästan 30 procent av dagens arbetskraft kommer att försvinna. När det blir stor konkurrens om arbetskraften måste arbetsgivare inom alla områden fråga sig: Vill arbetskraften ha oss? säger Jesper Svensson

I sjukvården är den situationen redan verklighet. Personalbehovet överstiger tillgången.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida