Specialistkunskap som begrepp beskrivs i ny utredning

Specialistkunskap som begrepp beskrivs i ny utredning
Katarina Johansson, som lett utredningsarbetet, vill arbeta vidare med chefernas roll.

Att exakt definiera vad specialistkunskap är, det går inte. Det konstaterar Vårdförbundets utredare som istället tagit fram en bredare beskrivning av det viktiga begreppet - som ska få arbetsgivarna att värdera medlemmarnas kunskap högre.

18 oktober 2011

I Vårdförbundets avtal med arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, står det att specialistkunskap ska ge högre lön. Men vad menas egentligen med specialistkunskap? Samtidigt som extrakongressen i april sa ja till det senaste avtalet gav man förbundet i uppdrag att ta fram ett svar på den här frågan.

Utredningsarbetet är nu klart, men en kortfattad definition av specialistkunskap saknas fortfarande.

– Det vi har kommit fram till är att det inte går att göra en exakt definition. Vården är för komplex och våra medlemmar finns i alldeles för många verksamheter, säger Katarina Johansson, avdelningsordförande i Norrbotten och ledamot i Vårdförbundets styrelse, som lett utredningsarbetet.

Beskrivande definition

Arbetsgruppen har istället jobbat vidare med att beskriva specialistkunskap – genom att lyfta fram ordets betydelse i olika sammanhang och genom att förklara begreppets roll i den lokala löneprocessen.

Inom intensivvården, där de flesta sjuksköterskorna är specialistutbildade, kan de anställdas specialistkunskap ändå skilja sig åt, eftersom vissa har längre erfarenhet och fördjupad kunskap i vissa ämnen.

För biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor finns i dag inga specialistutbildningar. Men genom att fördjupa sin kunskap och kompetens kan exempelvis en biomedicinsk analytiker ta på sig mer och mer avancerade arbetsuppgifter. Hon eller han ska då värderas högre utifrån sin specialistkunskap.

– Vi lämnar flera förslag på hur specialistkunskap kan se ut, men utan att det blir en exakt benämning för allting, säger Katarina Johansson.

Bollen hos förbundsstyrelsen

Hon filar just nu på en rapport som ska lämnas till förbundsstyrelsen nästa vecka. Där fattas sedan beslut om hur Vårdförbundet ska jobba vidare med frågan.

Ett konkret förslag från utredningsgruppen är att fortsätta med ett fördjupat arbete kring ledarskap och chefernas inflytande över den lokala löneprocessen. Enligt Katarina Johansson är första linjens chefer nyckeln till viktiga strukturella förändringar och till att medlemmar som läst vidare och kommer tillbaka till arbetet med nya kunskaper ska få användning för sina specialistkunskaper och få betalt för dem.

–  Det vi ska försöka göra är att driva på och utveckla löneprocessen lokalt. Om jag ska få betalt för mitt bidrag till verksamheten måste min närmsta chef ha inflytande över lönesättningen.

Tydligare karriärvägar

Katarina Johansson vill också få igång en diskussion inom förbundet om hur medlemmarna ska kunna få tydligare karriärvägar och organiserade vägar till utveckling. Här behöver medlemmarna få stöd i sin egen utvecklingsprocess. Men framför allt handlar det om att driva på för en förändring av vården som organisation.

– När jag pratar med medlemmar som har specialistkunskap säger många att de skulle kunna göra så mycket mer, men att systemet hindrar dem. Organisationen är traditionell och uråldrig. Grunden är att man inte ser vilken betydelse kunskap har i dagens vård, samtidigt som vi vet att kunskap gör vården både bättre och säkrare.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida