Starkt stöd för checklista men obekvämt med presentation

Nu har i princip varenda svensk operationsavdelning infört den så kallade checklistan för säker kirurgi. Enligt en färsk studie får den ett översvallande stöd av personalen.

25 februari 2010

Checklistan går ut på att alla i operationsteamet gemensamt går igenom flera viktiga punkter. Det sker vid tre tillfällen – före anestesi, före operationsstart och efter operationen. Då kontrolleras till exempel att rätt patient ligger på operationsbordet, om några särskilda komplikationer är att vänta och viktiga moment i det postoperativa förloppet. (Se hela listan i Vårdfacket nummer 12/2009)?

Kontrollen är vid det här laget välbekant inom operationssjukvården – i princip vartenda sjukhus i landet har infört checklistan. ??

I en studie från i höstas tillfrågades 331 personer i operationsteamen vid Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping om vad de tycker om den nya rutinen. Stödet är starkt – hela 93 procent anser att den bidrar till att höja patientsäkerheten. ?

Sjukhusen i Linköping och Norrköping var tidiga med att införa checklistans mittendel, som då kallades för startkontroll. Rutinen var på plats redan i december 2007, efter en höst med allvarliga tillbud då två patienter opererades på fel sida av kroppen. ?

Misstagen blev en väckarklocka, förklarar Lena Nilsson, t f verksamhetschef för operationskliniken i Linköping. Enligt Världshälsoorganisationen, who, som ligger bakom införandet av checklistan, hör just kirurgi på fel sida av kroppen till de allvarliga misstag som kan undvikas genom den nya rutinen.?

Ett annat undvikbart misstag är patientförväxlingar. Och så sent som i höstas skedde en förväxling vid Gävle sjukhus. När en undersköterska ropade ut ett patientnamn i väntrummet svarade fel person på grund av en hörselnedsättning. Som en följd utfördes kirurgi på en person som inte alls skulle opereras.

Gävle sjukhus hade vid tidpunkten infört checklistan på centraloperationen, men inte på den ögonklinik där misstaget ägde rum.??

Länssjukhuset Ryhov i Jönköping var först i landet med att införa checklistan i dess helhet när en första version prövades i mars 2008.?

Drivande i projektet var bland andra anestesi­sjuksköterskan Annica Rengstig. Hon nämner flera misstag som upptäckts innan de fått betydelse i och med den gemensamma genom­gången. Till exempel har det hänt att antbiotikaprofylax getts inom fel tidsrymd eller inte alls ordinerats, vilket då har åtgärdats. ?

Ibland har det även visat sig att kirurgen vill göra ett större ingrepp än vad operationssjuksköterskan informerats om. Det kan till exempel röra sig om att kirurgen inte endast tänker ta bort gallblåsan, utan även göra en ercp, en undersökning av gallgångarna med en liten magkikare. Då har operationssjuksköterskan kunnat förbereda instrument för hela ingreppet. ?

– Sammantaget tycker jag att vi som team har en mer samlad bild av patienten och av vad vi ska göra, säger Annica Rengstig. ??

Det finns dock ett inslag i checklistan som väcker motstånd runt om i landet. Det är att alla i operationsteamet ska säga sitt namn och beskriva sin funktion – och detta ska göras oavsett hur väl personalen känner varandra.?

– Det är vissa som undrar varför de ska göra det, säger May-Lena Färnert, anestestesisjuksköterska och delaktig i att implementera checklistan på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. ??

Men presentationen har ett djupare syfte: ?

– Den som en gång har sagt något, kan ha lättare att göra det igen om det behövs, som vid misstanke om att något är fel – det kan handla om att man tror att en kompress har glömts kvar i patienten, säger May-Lena Färnert.

Även vid Länssjukhuset i Halmstad, där checklistan infördes på samtliga opererande kliniker i höstas, är det presentationen som har vållat problem.

– Det var lite löjligt den första tiden. Vi hade en del som presenterade sig som kända fotbollsspelare och allt möjligt, berättar Maria Thorsson, operationssjuksköterska som hjälpt till att föra in checklistan på centraloperation i Halmstad.

Vid den studie som gjordes med personalen vid sjukhusen i Linköping och Norrköping var det just namnpresentationen som inte fick stöd. 47 procent av de svarande tyckte att det var oviktigt eller troligen oviktigt för patientsäkerheten att presentera sig.

Men verksamhetschefen Lena Nilsson har inga planer på att ta bort detta inslag.

– Vi tycker att det är mycket viktigt. Det handlar om att synliggöra alla i teamet, säger hon.

Målet är att införa checklistan globalt
Checklistan är framtagen av Världshälsoorganisationen, WHO, vars mål var att 2 500 sjukhus runt om i världen skulle införa den under 2009. Det är oklart om målet uppnåtts.

WHO prövade först checklistan på åtta stora sjukhus runt om i världen. Vid en utvärdering sjönk dödligheten efter kirurgi under vårdtiden från 1,5 till 0,8 procent och komplikationerna sjönk från 11 till 7 procent (se lästips).
 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida