Statsbidrag ska ge nya jobb
Höjda barnbidrag och statsbidrag till landsting och kommuner är några av reformerna i statens budget för nästa år. Då kortas också sjuklöneperioden.
Från och med januariutbetalningen höjs barnbidragen med 110 kronor till 750 kronor i månaden per barn. Därmed återställs sänkningen 1995. Flerbarnstilläggen återinförs också, de blir 200 kronor för tredje barnet, 600 kronor för fjärde barnet och 750 kronor för varje ytterligare barn.
Påslagen på statsbidragen till kommuner och landsting fortsätter nästa år. Målet är att nivån ska ligga 16 miljarder högre 2000. De är, utan att vara formellt specialdestinerade, tänkta att användas till kommunernas och landstingens ”kärnverksamheter”, skola, vård och omsorg. Efter att ha minskat antalet anställda under flera år i rad, bara det senaste året med 40 000, ska kommuner och landsting nu åter börja nyanställa. Fram till sekelskiftet hoppas regeringen på 20 000 fler anställda.
Sjuklöneperioden kortas från 28 till 14 dagar. Därmed avslutas ett blott ettårigt experiment, som mötts av samfälld kritik från arbetsgivarnas och de fackliga organisationernas sida. Förlängningen av sjuklöneperioden, det vill säga den del av en sjukskrivningsperiod då arbetsgivaren måste betala sjuklön, var tänkt att tvinga arbetsgivarna att bland annat förbättra arbetsmiljön för att minska sjukskrivningarna. Ett mer konkret resultat blev dock att många sjukskrivna gick miste om avtalade tillägg till sjuklönen under sjukdagarna 15-28 efter en uppmärksammad AD-dom.
Högre tak i a-kassan
Taket för ersättningen från a-kassan höjs den 29 december (den måndag som ligger närmast årsskiftet) till 580 kronor från dagens 564 kronor. Åldersgränsen för när man kan få den längre ersättningsperioden höjs också till 57 år. I dag kan den som är äldre än 55 år få ersättning i 450 dagar, medan antalet dagar för den som är yngre är som mest 300 dagar.
Från årsskiftet är det landstingen och inte försäkringskassan som fastställer hur mycket pensionärer ska betala när de ligger på sjukhus. Därmed omfattas alla patienter av samma avgiftssystem, tidigare bestämde landstingen om avgifterna för förvärvsarbetande. Det har lett till att man haft olika avgifter för olika grupper. Enligt ett avtal mellan staten och Landstingsförbundet ska taket för sjukvårdsavgiften vara 80 kronor per dag.
Landstingen tar också över ansvaret för läkemedels-rabatteringen, men får i stället kompensation för kostnaderna via ett statsbidrag.