Stor brist på utbildning för internationellt hjälparbete

Vill svenska staten ha välutbildad biståndspersonal? Det frågar sig organisationen Läkare utan gränser sedan Sida dragit in stödet till den enda universitetsutbildningen som förbereder medicinsk personal för internationellt hjälparbete. Numera söker 300 personer till kursen på Uppsala universitet varje år. 25 får plats.

Läkare utan gränser har som rekryteringskrav att alla de cirka hundra sjukvårdsutbildade som skickas ut varje år ska ha den 10-poängskurs i internationell hälsa som finns i Uppsala.

– Det räcker inte att ha ett gott hjärta när man ska arbeta i ett annat land under svåra förhållanden. Det man lärt sig i den svenska grundutbildningen i Sverige räcker inte långt, sa Läkare utan gränsers ordförande, sjuksköterskan Anneli Eriksson, när frågan debatterades på Vårdförbundets gård i Visby i dag under Almedalsveckan.

Var inte nog förberedd

Hon berättade att hon själv valde att tacka nej till ett erbjudande att åka och arbeta i ett flyktingläger vid gränsen till Rwanda i mitten av 90-talet. Det var strax efter folkmordet och hjälpbehovet var akut.

– Men jag tyckte inte att jag var tillräckligt förberedd, trots att jag tidigare arbetat på ett sjukhus i Calcutta.

Anneli Eriksson gick utbildningen i internationell hälsa och när hon sedan skickades ut var det med helt nya kunskaper.

– Till exempel att lära sig se symtomen på tbc, det är en sjukdom vi sällan stöter på i vården i Sverige.

En kurs – men skulle behöva tio

Uppsala universitet står numera ensam för kursen i internationell hälsa och har bara medel till en 10-poängskurs om året, mot tidigare två.

– Med det söktryck vi har skulle vi kunna starta tio kurser om året, förklarade Magdalena Bjerneld som ansvarar för utbildningen. Från Sida får vi bara beskedet att det inte är myndighetens sak att betala  för universitetsutbildning.

För att lösa utbildningsbehovet för sin personal får Läkare utan gränser söka olika stipendiepengar och köpa extra utbildningsplatser från institutionen i Uppsala. Det finns också studenter som väljer att lägga hundra tusen kronor på liknande utbildningar i England och Holland.

Ställer krav på staten

Läkare utan gränser kräver att staten ska ge en långsiktigt hållbar lösning på problemet.

Johan Struwe, läkare på Smittskyddsinstitutet, pekade under debatten på att det finns en nytta också i Sverige av att sjukvårdspersonalen lär sig mer om internationell hälsa.

– När svenskar kommer hem från utlandet med sjukdomar måste vi känna till från vilka miljöer de kommer och ha en beredskap för att diagnostisera snabbt och ge rätt behandling. Den som har för dåliga kunskaper kan bidra till både ett förlängt lidande för den enskilda patienten och risk för att smitta sprids i samhället, sa han.