Stroke visade sig vara spinal stenos och diskbråck

Den 66-åriga mannen som hade ramlat i bostaden bedömdes inte ha skadat sig utan ha stroke, trots blixtrande smärta vid nackrörelser.

Efter ambulanstransport via vårdcentralen till sjukhuset konstaterades det att mannen var smärtpåverkad, palpationsöm i nacken, och hade nedsatt rörlighet i benen.

Hans skalle och nacke undersöktes med datortomografi utan att man hittade något anmärkningsvärt. Den undersökande läkaren konsulterade kirurgbakjouren som ansåg att 66-åringens besvär inte berodde på någon traumatisk skada av halsryggmärgen.

Mannen las in på en medicinavdelning för strokeobservation.

Dagen därpå hade hans besvär minskat, men vid nackrörelser upplevde han en »blixtrande smärta« och han saknade fortfarande finmotorik i händerna.

Ytterligare en dag senare undersöktes patienten av en st-läkare som kontaktade en neurokirurg och man beslöt att genomföra en magnetröntgenundersökning.

Efter den fördes mannen över till en neurokirurgisk klinik där man konstaterade att undersökningen visade en långsträckt förträngning av ryggmärgskanalen (spinal stenos) och ett diskbråck mellan femte och sjätte halskotan.

Mannen anmälde all ansvarig personal både på vårdcentralen och på sjukhusklinikerna för både felbedömningar, slarvigt och nonchalant omhändertagande, och dålig smärtlindring.

Ansvarsnämnden skriver i sin bedömning att mannen var smärtpåverkad, palpationsöm i nacken, och hade neurologiska bortfallssymtom.

Besvären hade börjat efter ett trauma, och enligt Ansvarsnämnden talade detta starkt för att han hade fått en nackskada – trots att undersökningen med datortomografi inte visade något. Kirurgbakjouren borde därför ha beslutat om ytterligare utredning med magnetröntgenundersökning. Han får därför en varning.

Mannens »blixtrande smärta« vid nackrörelser är inte ett typiskt symtom vid stroke och den undersökande läkaren borde ha beslutat om ytterligare utredning, men slipper påföljd.

Nämnden ser ingen anledning att kritisera någon annan inblandad för någonting.

Mannen hade ont och det fanns en vid behovsordination av morfin. Men orsaken till besvären var oklar.

Smärtors utbredning och utveckling är viktigt vid diagnostisering. Därför fanns det skäl för en viss återhållsamhet vid smärtlindringen så personalens handläggning var adekvat, anser Ansvarsnämnden.

Beslutet har överklagats till länsrätten (hsan 1741/02:a2).