patientsäkerhet

Svarta vårddockor ska göra vården mer jämlik

Svarta vårddockor ska göra vården mer jämlik
Vårddockor med olika hudfärg kan göra vården bättre på flera sätt, säger sjuksköterskan Zainab Jones. Foto: André de Loisted.

Symtom på syrebrist, trycksår och vanliga födelsemärken på barn ser olika ut på hud av olika färg. Men okunskapen om detta är utbredd i vården och kan leda till brister i patientsäkerheten, menar sjuksköterskan Zainab Jones. Nu har hon tagit initiativ till att börja använda svarta vårddockor i utbildningar för vårdpersonal i Malmö stad.

Kursböcker med övervägande bilder på vita patienter. Utbildningsdagar med fokus på rodnad som inte tar upp ett enda exempel på hur det kan se ut på melaninrik hud. Patienter som får höra att de är svårstuckna för att blodkärlen inte syns på deras hudfärg. Det är några av orsakerna till att Zainab Jones för ett år sedan startade instagramkontot @min_melanin. Där blandar hon idag hudvårdstips med fakta om melaninrik hud och intervjuer med forskare och läkare om till exempel hur svarta kvinnor riskerar att drabbas hårdare av en viss typ av bröstcancer.

– Jag blev färdig sjuksköterska för 15 år sedan och allt jag lärde mig på utbildningen om hudförändringar visade exempel på vit hud. Det har inte ändrats särskilt mycket sedan dess. De kunskaper jag har idag är sådant jag hämtat utomlands, från särskilt Storbritannien och USA, säger Zainab Jones.

Zainab Jones, utbildningsansvarig sjuksköterska på Malmö stads hälsa, vård och omsorgsförvaltning, som infört svarta vårddockor i utbildningarna hon håller i. Foto: André de Loisted.
Zainab Jones, utbildningsansvarig sjuksköterska på Malmö stads hälsa-, vård- och omsorgsförvaltning. Foto: André de Loisted.

Hon räknar upp symtom efter symtom som uttrycker sig annorlunda på melaninrik hud: hyperpigmentering, keloider vid ärrbildning och rodnad vid borrelia är några exempel där det saknas kunskap i vården i Sverige, menar hon. Ett möjligt undantag, som faktiskt fått en del uppmärksamhet i samband med pandemin, är cyanos – syrebrist som yttrar sig som missfärgningar i huden.

– Där uppdagades det faktiskt att vi har brist på kunskap när det gäller patienter med melaninrik hud. Det blev en jättestor lärdom för många där ute, säger Zainab Jones.

Forskning: Högre risk för trycksår hos patienter med melaninrik hud

Hon arbetar som utbildningsansvarig sjuksköterska på Malmö stads hälsa-, vård-och omsorgsförvaltning, där hon utbildar framför allt undersköterskor och vårdbiträden på kommunens boenden och hemsjukvård. En av patientgrupperna hon oroar sig mest för när det gäller bristen på kunskap kring olika hudtyper är äldre och sängliggande patienter, som riskerar att drabbas av trycksår.

– Det finns studier utomlands där man har sett att svarta patienter oftare utvecklar trycksårsskador kategori 4, alltså när man kan se senor och ben. Detta eftersom man inte ser de första tecknen i form av rodnader på melaninrik hud lika tydligt – för att man inte har lärt sig det. Vi är jätteduktiga i Sverige på att arbeta mot trycksår i förebyggande syfte, men min rädsla är att sådant kan hända, säger Zainab Jones.

Nu har hon tagit initiativ till att köpa in dockor med olika hudfärg till Malmö stads utbildningar för vårdpersonal. Det kan göra vården bättre på flera sätt, menar hon.

– Utöver att det handlar om patientsäkerhet är också representationen av olika hudfärger viktig. Det handlar om att få till en jämlik vård, att humanisera svarta kroppar, genom att de representeras i bild, text och genom medicinska dockor på utbildningar, säger hon.

Hoppas även kunna utbilda sjuksköterskor

De utbildningar Zainab Jones själv håller i handlar om allt från diabetes till sondmatning, läkemedel och sårvård.

– Där vi pratar mycket om hudförändringar. Vi visar även bilder på både ljus hud och melaninrik hud och hur rodnader yttrar sig på dessa. Med dockorna blir det mer konkret och pedagogiskt, säger hon.

Reaktionerna har varit mycket positiva – både från deltagare i utbildningen och andra håll.

– Många av de som går utbildningarna kommer från andra länder. De säger att de känner sig sedda och är tacksamma för att bli inkluderade. Och vi har fått positiv respons från ledningshåll, vi har haft ett jättebra samarbete med dem, säger Zainab Jones.

I framtiden hoppas hon även kunna utbilda sjuksköterskor tillsammans med kollgorna Lotta Hylén och Ana Rusovan.

– Det finns även ett stort intresse och behov runt om i landet, där lektorer från sjuksköterskeutbildningar har hört av sig, säger Zainab Jones.

Farlig mytbildning om melaninrik hud

Tidigare har hon även stött på läkarstudenter som sagt att de får för lite utbildning om olika hudtyper. Och från bekanta som är läkare har hon hört vittnesmål om bedömningar baserade på ren mytbildning – till exempel att personer med melaninrik hud skulle ha ”högre smärttröskel då huden är tjockare”.

– Det stämmer inte, och kan bli farligt för dessa patienter. Det finns studier som visar att patienter med melaninrik hud är underbehandlade av smärtstillande läkemedel på grund av den falska inställningen, säger Zainab Jones.

Zainab Jones har också egna erfarenheter av bristande kunskap om melaninrik hud inom vården. När hennes barn föddes med ett födelsemärke av typen congenital dermal melanocytosis var hon mycket noga med att det skulle journalföras, eftersom hon visste att det kan misstas för blåmärke. Vid en kontroll nämnde en läkare också just detta.

– Det var en väldigt obehaglig situation. Efter att jag berättat om det skrev många till mig om att de kände igen erfarenheten – någon hade till och med fått en orosanmälan mot sig, säger hon.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida