Sverige startar nationell biobank

Regeringen anslår 15 miljoner kronor för att starta en nationell biobank för stamceller från navelsträngsblod på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Biobanken kommer att innehålla frivilliga donationer och vara tillgänglig för alla landsting.

Stamceller används för behandling av flera allvarliga sjukdomar. Hittills har vården förlitat sig på Tobiasregistret eller internationella motsvarigheter då man har behövt stamceller. Tobiasregistret omfattar 40 000 svenskar som erbjuder sig att donera benmärg. Men i vissa sammanhang behövs stamceller från navelsträngsblod för att en behandling ska lyckas.

Förra hösten uppstod en debatt sedan barnmorskor hade protesterat mot att privata företag försökte få nyblivna föräldrar att mot en årlig avgift spara sina barns navelsträngsblod i företagens biobanker för framtida bruk.

I debattens kölvatten beslutade Statens medicinsk-etiska råd, smer, att utreda frågan. I slutet av september föreslog rådet att regeringen snarast skulle inrätta en allmän stamcellsbank för navelsträngsblod.

En sådan bank skulle göra det lättare att behandla patienter från etniska minoriteter som det kan vara svårt att hitta benmärgsdonatorer till i dag. Det internationella samarbetet skulle också kunna förbättras.

smer fann inga hållbara skäl att förbjuda privat insamling av navelsträngsblod så länge det inte påverkar förlossningsverksamheten negativt. Men smer ansåg att privata insamlingar skulle kunna förändra synen på hantering av vävnad och minska donationsbenägenheten. Det skulle också bli svårare att inrätta en nationell bank om medborgarna redan hade börjat spara privat.