Tack och adjö! Snart pension för hälften av professorerna

Inom fem år kan hälften av professorerna i vårdvetenskap ha sagt tack och adjö. De har då uppnått pensionsåldern. Men redan i dag är det brist på professorer.

I Örebro, Skövde och Gävle finns det för närvarande ingen professor alls i vårdvetenskap.

— Det är klart att det är ett bekymmer. Vi har annonserat flera gånger och försökt att rekrytera en professor, men inte lyckats tyvärr, säger docent Maria Engström som är forsknings­ledare för vårdvetenskap vid högskolan i Gävle.?

Hon tycker att högskolan ändå ­lyckas hålla en bra nivå på utbildningen, men säger att med hjälp av en professors kunskap och erfarenheter skulle de kunna utvecklas mer och bygga upp en forskningsmiljö.??

Vårdfokus kartläggning bland de 25 universitet och högskolor som utbildar sjuksköterskor visar att de flesta skulle vilja anställa ytterligare en eller flera professorer om det var möjligt.?

Malmö högskola har drygt två professorstjänster som de pusslat ihop med hjälp av sex olika personer. De skulle vilja ha en heltidstjänst till, någon som finns på plats hela tiden, men Irena Dychawy-Rosner, universitetslektor vid högskolan i Malmö, är tveksam till om det är någon idé att annonsera.?

— Det är kris när det gäller tillgången på professorer och det är en tragedi att det inte satsas mer. Universiteten skulle behöva mycket bättre stöttning för att få fram fler professorer.?

Högskolan i Skövde förlorade sin examensrätt för några år sedan bland annat för att nivån på utbildningarna var för låg. Nu har Skövde fått tillbaka rätten att examinera sjuksköterskor och distriktssköterskor, men Högskoleverket har påpekat att det fortfarande saknas seniora forskare och att det är viktigt för studenter på avancerad nivå att kunna ingå i forskningsprojekt. Nu pågår rekrytering av professor och flera docenter. ?

På Blekinge tekniska högskola finns en professor i vårdvetenskap. För att möta framtidens behov av professors­kompetens satsar de på att ge sina lektorer forskningstid och ta in doktorander som de hoppas ska utvecklas och vilja stanna i Karlskrona.?

I dragkampen om de professorer som finns i dag är framför allt de mind­re lärosätena förlorare. Vinnare är de större universiteten med goda forskningsmiljöer; Sahlgrenska akademin, Lund, Linköping, Umeå. Och bristen på professorer väntas nu bli ännu större. ?

Lite beroende på hur man räknar finns det mellan 60 och 65 professorer i vårdvetenskap. Av dem kommer 32 att uppnå pensionsålder de närmaste fem åren.??

Ingegerd Fagerberg, professor vid Ersta Sköndal högskola, är en av dem som går i pension inom några år. Hon är mycket bekymrad över att det inte kommer fram så många nya professorer som skulle behövas framöver.?

— Det är viktigt att vi som i dag är professorer försöker stimulera dem som är docenter och få med dem i forskningsprojekt så att de kan meritera sig och komma vidare.?

Just här ligger en stor del av problemet menar flera av dem som Vårdfokus talat med. Bristen på pengar till vårdvetenskaplig forskning gör att de som har disputerat har svårt att komma vidare med forskning och meritera sig för en professorstjänst.??

— Det är svårt att få fram forskningsmedel. Anslagen har gått allt mer från fasta resurser till pengar som man söker och det har gjort att etablerade forskargrupper och kända forskningsområden får mer. Tyvärr missgynnas vi av att vi är ett ungt och nytt forskningsområde, säger Anna Ehrenberg, professor i vårdvetenskap inriktning omvårdnad vid högskolan i Dalarna.?

Förutom pengar saknas också tid. De flesta som har doktorerat knyts upp till utbildningarna och får så stor undervisningsbörda att de har svårt att få utrymme för forskning. Därmed kommer de inte vidare och kan inte skaffa sig den forskningserfarenhet och de meriter som krävs för att kunna bli professorer.?

Men hur viktigt är det att ha professorer??
— Det är helt avgörande, annars får vi lägga ner utbildningarna. Om vi inte har forskningsmiljöer med professorer som kvalificerade ledare blir nivån på utbildningarna för låg och till slut blir det bara gammal kunskap som lärs ut, säger Anna Ehrenberg.?

Ingegerd Fagerberg säger samma sak. Professorerna är viktiga för att säkerställa kvaliteten både inom utbildningen och vården.?

— Som professor har man ett större ansvar för att utbildningen är forskningsförankrad så att det sker en utveckling. Eftersom vi utbildar nästa generations sjuksköterskor för att kunna ge bästa tänkbara vård på vetenskaplig grund får det stor betydelse för vården.??

I högskolelagen sägs att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utöver att skaffa sig kunskaper och färdigheter ska studenterna även utveckla förmågan att ”söka och utvärdera kunskap på vetenskaplig nivå” samt kunna följa kunskapsutvecklingen.?Enligt Högskoleverket innebär det inte att det måste finnas ett visst antal professorer eller docenter, men det måste pågå forskning för att man ska kunna nå de uppsatta målen.

ALLA VILL HA PROFESSORER

Dragkamp väntar om professorerna, visar Vårdfokus kartläggning av samtliga lärosäten.

• Det finns mellan 60 och 65 professorer inom sjuksköterskeutbildningarna. Av dem uppnår hälften pensionsålder inom fem år.
• Redan i dag är bristen på professorer inom sjuksköterskeutbildningarna stor. Om universiteten och högskolorna fick önska skulle de vilja ha 40-50 tjänster till.
• Inom barnmorskeutbildningen finns det åtta professorstjänster i dag. Det skulle behövas lika många till.
• Biomedicinska analytikerutbildningarna har ett tiotal professorstjänster. Här är bristen inte lika stor bland annat beroende på att man rekryterar från flera olika håll, men det finns önskemål om några tjänster till.
• Röntgensjuksköterskeutbildningarna har i dag inga egna professorer, men på Sahlgrenska akademin finns tre tjänster i samarbete med andra utbildningar. Alla lärosäten som har utbildningen skulle vilja ha en professur. Det samlade behovet är sju tjänster.