Afghanistan

Talibanstyret väcker oro för Afghanistans sjuksköterskor

Talibanstyret väcker oro för Afghanistans sjuksköterskor
En sjuksköterska tar hand om en mamma och hennes spädbarn i Lashkar Gah i Helmandprovinsen i Afghanistan. Redan när bilden togs i mars började mödravården hämmas av talibanernas övertagande av Afghanistan. Det började till exempel bli svårare att ta sig till vården, då vägarna blev allt farligare att färdas längs. Foto: Elise Blanchard / AFP

Talibanstyret kan leda till färre kvinnliga sjuksköterskor och barnmorskor i Afghanistan, och därmed färre kvinnor som får vård. Det oroar Svenska Afghanistankommitténs Klas Bjurström. Men just nu är finansieringen av vården det mest akuta problemet.

Afghanistan har ett av de högsta ohälsotalen i världen och långt ifrån alla har tillgång till offentlig, kvalificerad vård. De senaste 20 åren har landets sjukvård fått till en grundläggande struktur med en vårdgivare per provins, ofta internationella organisationer. Svenska Afghanistankommittén (SAK) bedriver all offentlig sjukvård i landsbygdsprovinsen Wardak.

– Provinsen domineras av talibanerna sedan flera år tillbaka. För de flesta på landsbygden innebär därför inte talibanernas övertagande av Afghanistan någon omvälvande, omedelbar förändring. Det är ungefär som vanligt för dem, säger Klas Bjurström, strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén.

I städerna tror han däremot att förhållandena kan ändras drastiskt.

– Talibanerna är en mycket antimodern rörelse. De slår hårt mot det som de uppfattar som stadsliv.

”Många anställda är rädda”

Klas Bjurström är strategisk rådgivare till Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare. Sverigekontoret har dagligen kontakt med kollegorna i Afghanistan om säkerhetsläget.

Många arbetande kvinnor stannar numera hemma av rädsla för repressalier, men än så länge har SAK inte märkt av en sådan effekt på sina sjukhus och kliniker.

– Talibanerna har varit tydliga med att sjukvårdsarbetet ska fortsätta, de förstår att det behövs. Men många anställda är rädda för vad deras styre kommer innebära. Man är rädd för godtycklighet. Det gör att många familjer är tveksamma till att låta sina kvinnliga medlemmar fortsätta arbeta. Men jag hoppas och tror att våra sjuksköterskor och barnmorskor kan fortsätta jobba, säger Klas Bjurström.

Risk för färre kvinnor i vården

Även om talibanerna sagt att flickor ska gå i skolan och kvinnor ska gå till sina jobb, finns det på sikt en ökad risk för att färre kvinnor och flickor får vård och utbildning.

Talibanerna kan införa regler som inskränker kvinnors rättigheter. Till exempel att flickor över tio år måste ha en kvinnlig lärare. Det kan göra att föräldrar inte vågar skicka sin dotter till skolan om det finns en risk att hon får en manlig lärare. Och går färre flickor klart sin utbildning, kan färre kvinnor bli lärare, barnmorskor eller sjuksköterskor, vilket betyder att färre flickor kan gå i skolan och färre kvinnor kan få vård, säger Klas Bjurström.

Sex av tio föder utan barnmorska eller läkare

Afghanistan är ett av länderna med högst mödradödlighet och barnadödlighet i världen.

39 procent av förlossningarna sker med hjälp av läkare eller barnmorska.

40 procent av barnen under fem år är kroniskt undernärda på grund av fattigdomen i en stor del av landet. De flesta lider av olika typer av mineralbrist. En av de vanligaste dödsorsakerna för små barn är infektioner i luftvägarna. 

Sedan 2001 har andelen invånare som har tillgång till vård inom en timme från hemmet ökat från 10 till drygt 60 procent.

Här kan du läsa mer om sjukvård och hälsa i Afghanistan.

Källa: Svenska Afghanistankommittén

Vårdpersonal har skadats i korselden

Sjukvårdspersonalens arbetssituation har på intet sätt varit enkel före talibanernas övertagande i augusti. Talibaner har beskjutit ambulanser som kört skadade poliser, till exempel. Och även om direkta attacker mot klinikerna varit få, har byggnader och personal skadats när regeringsstyrkor har intagit dem för att döda eller tillfångata talibanpatienter, eller för att använda lokalerna som tillfälliga högkvarter. Utrustning har slagits sönder och förnödenheter som vatten och mat har stulits.

– Vår personal och våra patienter har hamnat i korselden mellan regeringsstyrkor och talibaner. Det händer varje månad. Vårt säkerhetsarbete går främst ut på att informera om vilka vi är och vad vi gör. Personalen arbetar där de bor och lokalbefolkningen är vår största säkerhet. De försvarar oss gärna, säger Klas Bjurström .

– Att talibanerna tagit över landet betyder inte att våldet är slut. Se bara på bomben vid flygplatsen. Det är en oerhört farlig höst vi går mot nu.

”Utan bistånd – inga löner”

Men den mest akuta utmaningen just nu är, enligt Klas Bjurström, att finansiera sjukvården, som drivs av biståndspengar. Den här tiden på året brukar Svenska Afghankommittén fylla på förråden hos klinikerna ute i byarna så att de har utrustning och medicin över vinterhalvåret. Afghanistan ligger i snitt 1 000 meter över havet och har kalla, snörika vintrar. Det gör det svårt att transportera sig till de större sjukhusen för den fattiga befolkningen, som oftast färdas till fots eller på åsna. Frågan är hur klinikerna ska kunna köpa in och bunkra material. Världsbanken har meddelat att de fryser sitt bistånd till landet.

Bedriver sjukvård i Afghanistan

Svenska Afghanistankommittén (SAK) är en medlemsorganisation som arbetar för mänskliga rättigheter i Afghanistan. De har arbetat i landet i över 40 år och under olika styren av landet, till exempel när talibanerna senast styrde. SAK inriktar sig på vård, utbildning, försörjning och inflytande för de mest utsatta: kvinnor, barn, funktionsnedsatta och internflyktingar. Organisationen finansieras av bland andra Sida, EU, Världsbanken och privatpersoner.

SAK har över 6 000 anställda, varav nästan alla är afghaner i landet. 1 000 av dem jobbar inom sjukvården. Drygt 40 procent av dem är kvinnor. I landsbygdsprovinsen Wardak bedriver SAK all offentlig sjukvård. Provinsen har ungefär 800 000 invånare och är lite större än Östergötland till ytan. De har två sjukhus, ett fyrtiotal kliniker och ett par hundra hälsoposter ute i byarna. Förra året hade de 1,7 miljoner patientbesök.

Källa: Svenska Afghanistankommittén

– Utan bistånd kan sjukhusen inte köpa utrustning och mediciner. Utan bistånd får sjukvårdspersonalen ingen lön, och jättemånga blir utan sitt arbete. En redan extremt fattig befolkning kommer bli ännu fattigare. Här finns en hög risk för samhällskollaps, och då vet vi vilka som påverkas: kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättningar. Händer det går vi in i en höst där miljoner människor tvingas fly.

”Manlig barnmorska finns inte på kartan”

Sedan återstår den alltid akuta och viktiga frågan om tillgången på kvalificerad kvinnlig personal, säger Klas Bjurström. En kvinna får inte träffa en man som hon inte är nära släkting till. Hon kan möjligen ha en manlig läkare, beroende på hur konservativt området är och vilken vård och undersökning som behöver göras. Det är lite mer troligt för en äldre kvinna, lite mindre troligt för en yngre. För barn är det inga problem. Men att en kvinna skulle få gå till en manlig barnmorska finns inte på kartan, säger han.

– Om jag kunde ändra en sak skulle jag vilja ha fler utbildade kvinnliga kollegor. Det jobbar vi strategiskt med sedan länge. Det handlar om att få in flickor i skolan tidigt och se till att de inte hoppar av i högstadiet. Och sedan att se till att de arbetar, så att de får lön, praktisera sin utbildning och blir förebilder. Då förändrar de inställningen till vad kvinnor kan och bör göra. Det är jätteviktigt, säger Klas Bjurström.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida