Tarmhormon verksamt mot typ 2-diabetes

I tarmen finns flera hormoner som stimulerar frisättningen av insulin i bukspottskörtelns betaceller varje gång vi äter. Inom några år är det troligt att ett av dessa hormoner finns att köpa på apoteket.

Det tarmhormon som visat sig ha störst effekt på frisättningen av insulin är GLP-1 (glukagon lik peptid 1). Precis som de traditionella sulfonylurea-preparaten stimuleras insulinfrisättningen genom en direkt effekt på betacellerna. Men det sker genom en annan molekylär signalväg än den som sulfonylurea utnyttjar.

? GLP-1 verkar inte ?trötta ut? betacellerna på samma sätt som sulfonylurea. Och när blodsockret faller till normal nivå avtar automatiskt effekten. Risken för att blodsockret ska bli för lågt är därför betydligt mindre med GLP-1 än med de läkemedel som finns i dag, säger professor Bo Ahrén vid institutionen för medicin på Lunds universitet.

GLP-1 upptäcktes redan i början av 1980-talet. Men det är först på senare år som läkemedelsindustrin tycks ha löst problemet med att hormonet så snabbt bryts ned och därför har varit svårt att utnyttja i terapeutiskt syfte.

Studier pågår
Flera stora studier pågår för tillfället inom ett antal läkemedelsbolag. Bland annat en fas III-studie med en GLP-1-analog som ges subkutant en gång om dagen på typ 2-diabetiker. Flera läkemedelsbolag testar även preparat som hämmar nedbrytningen av naturligt GLP-1 i blodet.

Det första GLP-1-preparatet väntas komma ut på marknaden inom ett par år.

? En av fördelarna med GLP-1 är att det även sänker halten av det blodsockerhöjande hormonet glukagon i blodet. Man skulle därför kunna använda det även vid typ 1-diabetes. Men eftersom insulinet i regel är tillräckligt rör man förmodligen bara
till det för patienten genom att lägga till ytterligare medicinering, säger Bo Ahrén.

Däremot håller han för troligt att GLP-1 på sikt kan komma att ersätta de traditionella sulfonylurea-preparaten.