Tema Äldres hälsa. Tidig kontakt kan vara nyckeln till framgång

När nyårsklockorna ringer in 2025 kommer var tredje svensk att vara över 60 år. Då blir hälsa för äldre en avgörande fråga — för alla. Men vad är det som krävs?

Nya tider Frågar man gamla människor om vad de önskar sig i livet är det social gemenskap och stöd som formar en meningsfull tillvaro, tillsammans med bra boende och trygghet. Det överensstämmer väl med de fyra hörnpelare som Folkhälsoinstitutet vill ska ligga till grund för ett gott åldrande: social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor.

Goda idéer kommer att behövas. När vi når 2040, om 30 år, är dubbelt så många som i dag över 80. Även om många äldre i dag lever ett aktivt och stimulerande liv, så är ensamhet och isolering ett stort problem som skapar psykisk ohälsa. I fyra landsting och 16 kommuner testar nu Folkhälso­institutet, tillsammans med Socialstyrelsen, en samverkansmodell mellan landsting och kommuner. Personer i åldrar mellan 60 och 75 år med lättare sjuklighet ska stöttas genom hälsocoachande samtal och erbjudas mötesplatser där de kan medverka i samtalsgrupper eller vara med på kulturella och fysiska aktiviteter.

Att en stor andel äldre är deprimerade lyftes fram av forskare för några år sedan. Socialstyrelsens senaste lägesrapport för vård och omsorg levererar andra alarmerande siffror. Den visar att huttande och supande gamlingar kommer att bli en av de stora utmaningarna för vården. Andelen patienter i åldrarna 60-79 år som vårdas med en diagnos som kan relateras till hög alkoholkonsumtion har mellan åren 2000 och 2010 ökat med 45 procent. Allt fler äldre dör med en diagnos som kan relateras till alkohol.?Det aktualiserar behovet av samarbete mellan landsting och kommuner och gränsdragningsfrågan mellan vården och socialtjänsten. Men det pekar också på ett växande behov av att på bred front starta utbildningar om levnadsvanor och avsätta tid för hälsosamtal och hembesök.

Samtal visar sig ha stor betydelse för kontakt, kunskapsutbyte och förändring. På många håll i landet gör distriktssköterskor hembesök hos äldre i vissa åldersgrupper för att genom hälsosamtal hitta oupptäckta behov och hälsoproblem. Forskning visar att det fungerar bra. De som fått hälsosamtal håller sig friska, är piggare och rörligare och har mindre smärta. Hälsosamtal ger också mindre behov av både hemtjänst och sjukhusvård och minskar antalet akuta läkarbesök på vårdcentral. Ett annat viktigt resultat, som sjuksköterskor själva betonar, är att en tidig kontakt med de äldre kan underlätta vid eventuella vårdinsatser senare.

Men hembesökens inriktning och rapportering varierar över landet. En nationell vägledning behövs för hur samtalen kan genomföras så att de verkligen blir förebyggande.

Hälsosamtalen prioriteras ofta bort till förmån för medicinska uppgifter av en primärvård som styrs av höga effektivitetskrav och där tiden är en bristvara.

Under 2008 införde Stock­holms läns landsting ett erbjudande om hälsosamtal i hemmet för alla 75-åringar. Reaktionen från primärvården var inte odelat positiv. Många verksamhetsledare tyckte till en början att samtalen tog för mycket tid från de ordinarie arbetsuppgifterna. Ersättningen var för låg och det rådde stor osäkerhet om de verkligen gjorde nytta. Första året fick var fjärde 75-åring det hälsosamtal som ingick i primärvårdens åtagande. Sedan 2011 ingår dessa hälsosamtal som en del i husläkarnas åtaganden. Förra året erbjöds 75 procent ett hälso­samtal. I år höjs ersättningen och det har beslutats om vite för den vårdcentral som inte erbjuder sina 75-åringar hälsosamtal.

Politiska beslut styr förutsättningarna för förebyggande hälsoarbete. I dag är det upp till varje landsting att utforma hur vårdcentralerna ska ersättas för sina patientbesök. I många fall innebär det att tillgänglighet och antal besök värderas högst. Två äldrevårdscentraler i Stockholm, där en samlad kompetens i gerontologi och geriatrik skulle stärka insatserna för äldre, tvingades häromåret att lägga ner sin verksamhet på grund av att vårdvalet i Stockholm inte tillåter åldersegregerad verksamhet. Något som hade kunnat förändra inriktningen på beslut om nedläggning vore om vårdcentralerna hade kunnat påvisa ekonomiska resultat, vilket inte var möjligt efter kort tid. I Göteborg har nyligen en privatdriven äldrevårdscentral startat. Västra Götalandsregionen har inte lika restriktiva regler som Stockholms läns landsting.

I dag saknas till stora delar strukturer när det gäller hälsovård för personer över 65. Osäkerheten kring vilka insatser som fungerar är en anledning. Viljan och möjligheten att prioritera förebyggande hälsovård, där vinsterna visar sig först på sikt, en annan.

Utvecklingen av primärvården med vårdval under senare år har snarare stärkt den medicinska inriktningen. Distriktssköterskans uppdrag med förebyggande hembesök och hälsokontroller har på många håll rationaliserats bort till förmån för fler läkarbesök.

Det här är en utveckling som Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro vill ändra på. Ett sätt är att involvera fler sjuksköterskor i ledningsgrupper och liknande för att väcka frågan och skynda på hälsoarbetet. Men det behövs också en politisk viljeinriktning — att resurser avdelas som absolut ska användas för förebyggande hälsoarbete.

Vårdförbundet vill införa ett nationellt hälsovårdsprogram för alla över 65 år där bland annat mottagningar med personlig kontakt, uppsökande verksamhet och hälsosamtal i hemmet ska ingå.

Programmets innehåll ska följa den enskildes behov och framför allt inriktas på fysisk aktivitet, matvanor, tobaksbruk, alkohol, social gemenskap och delaktighet.

Råd och stöd för egenvård, liksom kontakt med professionella team, ska också erbjudas.