Tema Neurologiska sjukdomar
Ur innehållet i Vårdfackets temabilaga om Neurologiska sjukdomar, som du kan beställa fr o m den 9 maj 2008 genom att klicka på länken till höger.
Många nya läkemedel på gång mot neurologiska sjukdomar
Inom läkemedelsindustrin pågår en febril aktivitet för att få fram nya substanser mot neurologiska sjukdomar. Vi presenterar ett urval av de intressantaste.
Gester och teckningar underlättar vid afasi
När afasipatienter tränas att komplettera sitt talade språk med andra uttryck som gester och teckningar ökar deras möjligheter till kommunikation.
Närstående till strokepatienter mår mycket dåligt
Strokevården bygger i dag på att närstående ska ta hand om patienten när det är dags att åka hem från sjukhuset. Ingen frågar om de vill eller kan och sjukvården erbjuder sällan något psykologiskt stöd.
Obstruktiv sömnapné farligt vid stroke
Strokepatienter som får andningsuppehåll i sömnen på grund av hinder i luftvägarna löper ungefär 75 procents ökad risk att dö i förtid, jämfört med strokepatienter utan sömnapné . De med central sömnapné har däremot ingen ökad dödlighet.
Viktigt väga strokepatienter
Sjuksköterskor bör bli bättre på att följa strokepatientens vikt. Den som förlorar mer än tre kilo i vikt efter sin första stroke riskerar att bli undernärd.
Intensiv träning aktiverar hjärnan
Ny forskning visar hur intensiv träning att röra en förlamad hand eller arm efter stroke reaktiverar hjärnans skadade områden och påskyndar rehabiliteringen. Även lång tid efter skadan.
Osynliga handikapp vanliga efter lindrig stroke
En mindre stroke lämnar sällan fysiska spår. Däremot är det mycket vanligt med dolda kognitiva funktionshinder. Trots det skrivs många ut direkt till hemmet utan rehabilitering eller uppföljning.
Telefonrådgivning om hjärnskador uppskattad tjänst i Värmland
För ett drygt år sedan inrättades i Värmland en speciell telefonrådgivning om hjärnskador. Projektet blev så pass lyckat att man nu har bestämt sig för att även öppna en speciell telefonlinje för rådgivning kring stroke.
Mindre hushållsarbete kan förklara benskörhet vid Parkinson
Jämfört med andra äldre har Parkinsonpatienter markant lägre bentäthet än jämnåriga personer, trots att de promenerar och äter lika många kalorier om dagen. Kanske beroende på att de har svårt för hushållsarbete.
Elektroder ökar livskvaliteten
Djupelektrodstimulering höjer livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom. Trots det används metoden mycket sparsamt.
Kronisk sorg vanligt hos ms-patienter
Personer med ms drabbas ofta av återkommande sorg. Sjukvården behöver ha en beredskap för att ge stöd åt dessa patienter, påpekar Ann-Kristin Isaksson
i sin avhandling.
Neurosjuksköterskorna vill ha egen specialistutbildning
Sedan Riksföreningen för neurosjuksköterskor mer eller mindre upphörde i början av 2000-talet har den haft svårt att återhämta sig. Behovet av fler medlemmar är stort. Inte minst om föreningen ska lyckas med målsättningen att försöka få till stånd en specialistutbildning för neurosjuksköterskor
Smärta efter ms och stroke diagnosticeras sällan
Personer som drabbats av stroke eller ms lider ofta av central neuropatisk smärta. Problemet är att flertalet inte diagnostiseras.
Söker effektiv behandling mot central nervsmärta
Som disputerad biomedicinsk analytiker försöker Francois Kouyas att kartlägga mekanismen för smärtmedlet buprenorfin. Förhoppningen är att det ska kunna bli ett framtida medel mot central nervsmärta.
Patienter med nervsmärta kan lära sjukvården
Människor med kronisk neuropatisk smärta känner sig ofta som en börda. Men trots den ständigt närvarande värken hittar de sätt att klara vardagen.
Forskare söker svar på allvarlig iva-förlamning
Att armar och ben förlamas är ett allvarligt tillstånd som plötsligt kan drabba kritiskt sjuka patienter som får intensivvård. I Uppsala pågår försök med att förhindra muskelförtviningen.
Ny variant av myasthena gravis kräver annan behandling
En ny variant av muskelsjukdomen myasthenia gravis har upptäckts. Patienter med den nya formen har ingen nytta av traditionell symtomatisk behandling – den kan till och med göra dem sämre.