Total oenighet om Kalmarfallet i Högsta domstolen i dag

Oenigheten mellan riksåklagaren och sjusköterskans advokat var total när Högsta domstolen i dag tog upp det så kallade Kalmarfallet. Medan advokaten poängterade Hälso- och sjukvårdsnämndens betydelse tyckte riksåklagaren att den i det här sammanhanget inte betydde någonting.

Två frågor stod i förgrunden när Högsta domstolens (HD) fem domare satt sig till rätta framför en byst av  Gustav III och under en tronhimmel i rött och guld: Var sjuksköterskans misstag när hon blandade en tio gånger för hög dos av Xylocard en så stor oaktsamhet att hon bör dömas för vållande till annans död och borde den här typen av frågor över huvudtaget behandlas i civil domstol i stället för i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.

I båda frågorna var riksåklagarens företrädare, överåklagare Nils Rekke, och sjuksköterskans advokat Sture Larsson helt oeniga.

”Har passerat gränsen för straffbarhet”

I sin plädering sa Nils Rekke bland annat att sjuksköterskan, trots att hon hade fått information om hur doseringen skulle vara, att hon hade tillräcklig kompetens för att klara av det och att det krävdes extra aktsamhet eftersom det handlade om ett litet barn och ett potent läkemedel, ändå hade gjort sitt misstag. Och att hon, som han uttryckte det, hade passerat gränsen för straffbarhet.

Nils Rekke menade att det i det här sammanhanget inte betydde någonting att systemet med HSAN finns. Han tog upp påståendet från många inom vården att en fällande dom mot sjuksköterskan skulle framkalla en rädsla inom vården för att anmäla incidenter och olyckor. Det är kanske inte den lyckligaste utvecklingen och möjligen är dagens system med HSAN bättre, men det ska inte ersätta det straffrättsliga systemet, sa han. Och han avvisade bestämt tanken att hälso- och sjukvårdens område ska undantas straffrättsligt.

Nils Rekke avslutade sin plädering med att yrka att HD ska fastställa hovrättens fällande dom ? vållande till annans död och böter.

Olika bedömningar skapar osäkerhet

Sture Larsson började sin plädering med att jämföra med två andra fall: Ett i Stockholm där en distriktssköterska av misstag spolat en kateter med kaliumklorid i stället för med natriumklorid. Patienten dog. Händelsen polisanmäldes och Socialstyrelsen överlämnade också fallet till åklagare. Denne la ner ärendet eftersom han inte ansåg att det fanns någon straffbar oaktsamhet. Distriktssköterskan fick en varning av HSAN.

Det andra fallet gällde en patient som dog sedan en läkare ordinerat en för kraftig dos medicin. Ingen åklagare tog upp fallet och läkaren fick en varning.

Sture Larsson menade att det var otillfredsställande att de två fallen och det som hände i Kalmar bedömts så olika. För sjukvårdens personal skapar det osäkerhet: Kommer jag att åtalas i domstol eller bedömas av HSAN?

Fler fall i domstol om HD fäller?

Sture Larsson sa också att HD:s dom får konsekvenser, oavsett om sjuksköterskan frias eller inte. Om hon frias är det en signal till landets åklagare att låta HSAN sköta den här typen av ärenden. Men om sjuksköterskan fälls är risken stor att patienter med hänvisning till det här fallet polisanmäler, att åklagare agerar mer och att fler fall hamnar i domstol.

Han sa vidare att det inte handlade om en medveten oaktsamhet och att en fällande dom inte får någon allmänpreventiv effekt. Misstag kommer att ske även om sjuksköterskan fälls. Han menade också att ordinationerna varit oklara och att även hovrätten pekat på en rad brister i organisation och rutiner på sjukhuset i Kalmar. 

Han avslutade sin plädering med att yrka att HD skulle frikänna sjuksköterskan.

När dom faller är oklart. HD brukar, till skillnad mot tingsrätt och hovrätt, aldrig tillkännage det förrän senare.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida