Tre frikändes i länsrätten
Länsrätten upphäver disciplinpåföljden för två sjuksköterskor och en undersköterska som fått var sin erinran av ansvarsnämnden.
Ärendet handlar om en 63-åring som kom till akutmottagningen med en remiss från en privatläkare. Frågeställningen på remissen löd myocardaffektion.
Efter att ha väntat på läkarundersökning i två timmar fick mannen ett cirkulationsstillestånd och avled en timme senare, trots återupplivningsförsök.
Mannens son anmälde en läkare, två sjuksköterskor och en undersköterska på akutmottagningen till ansvarsnämnden för fördröjning av det medicinska omhändertagandet.
HSAN konstaterade i sin bedömning att det inträffade till stor del förklaras av brister i organisationen för mottagande av akuta medicinpatienter och en otydlig ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier på akutmottagningen.
Trots det ansåg nämnden att det var anmärkningsvärt att personalen inte märkt att mannen snabbt behövde bli behandlad för sin akuta hjärtinfarkt.
Nämnden hävdade att undersköterskan skulle ha fått klart för sig att patienten direktremitterats från läkare för hjärtbesvär om hon hade frågat mannen varför han besökte akutmottagningen.
Det skulle i sin tur ha fått henne att omedelbart visa det ekg hon tagit på mannen för en sjuksköterska eller läkare.
Nämnden ansåg det också märkligt att den sjuksköterska som hade till uppgift att prioritera patienterna, först en timme efter det att undersköterskan lagt journalmappen med EKG-remsan i högen för »ej påtittade patienter«, fått klart för sig att mannen fanns på mottagningen och granskat EKG-remsan.
Ansvarsnämnden kritiserade också de två sjuksköterskorna för att de inte upptäckte den remiss mannen hade med sig, inte granskade hans journal mera noggrant och för att de missade ekg-apparatens datatolkning som löd: utseende starkt misstänkt myocardskada/ischemisk hjärtsjukdom/belastning.
Den anmälde läkaren friades eftersom han saknade all information om patienten tills han undersökte mannen och konstaterade den akuta hjärtåkomman.
De två sjuksköterskorna och undersköterskan fick var sin erinran av ansvarsnämnden.
Med hänvisning till mottagningens bristande rutiner ville dock en av nämndens ledamöter fria undersköterskan och två andra ville fria alla tre.
Alla tre överklagade ansvarsnämndens beslut till länsrätten.
Länsrätten konstaterar först att det i förarbetena till disciplinpåföljdslagen (1994:954) anförs att omständigheter kan göra ett fel ursäktligt, till exempel felaktiga rutiner som arbetstagaren inte råder över, att organisationen varit olämplig eller att arbetsgivaren inte tillhandahållit tillräckliga resurser för vården.
I sin bedömning skriver länsrätten att det av rättens utredning framgår att undersköterskan frågade mannen varför han sökte vård akut och att de två sjuksköterskorna varken uppfattat några vanliga infarktsymtom eller att patienten var allvarligt sjuk.
Det faktum att den sjuksköterska som hade till uppgift att prioritera akutpatienter först efter en timme fick klart för sig att mannen fanns på mottagningen skulle kunna kritiseras, skriver länsrätten, liksom att de båda sjuksköterskorna inte uppmärksammade remissen från privatläkaren och inte läste EKG-remsans datautskrift.
Men remissen var skriven på vanligt brevpapper i stället för på remissformulär och vid mottagningen rådde organisatoriska brister, så länsrätten anser inte att någon av de tre åsidosatt sina åligganden.
Länsrätten upphäver därför ansvarsnämndens beslut att ge de tre var sin erinran. Beslutet har vunnit laga kraft (LR 13099-00).