Trycksår. Stora olikheter i bedömningen
Patienter med trycksår ska identifieras. Men hur bedömningen av huden ska göras och när, efter hur lång tids avlastning, finns det i dag inga direktiv om.
Dokumentationen av trycksår i patientjournaler har ofta så stora brister att det är näst intill ogörligt att följa sårets förlopp och vilka förebyggande eller behandlande åtgärder som har vidtagits. Även om det finns riktlinjer, exempelvis om att alla patienter med höftfraktur ska ha avlastande hälkuddar, finns det sällan dokumenterat att åtgärden är genomförd. Det gör att det är svårt för sjuksköterskan att bedöma om hon har valt rätt behandling. ??
Sjuksköterskor och undersköterskor gör mer än vad som står i journalen, men det kan man inte veta om det inte är dokumenterat, konstaterar sjuksköterskan Eila Sterner.?
— Sjuksköterskor måste dokumentera vad de ser och vad de gör, så att nästa sjuksköterska har något att följa och utvärdera resultatet efter. Sår uppstår väldigt snabbt.??
Hon har undersökt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, hur sjuksköterskor bedömer hudrodnad samt hur de dokumenterar risker och förebyggande åtgärder. Resultatet visar att bedömningarna är väldigt olika, vilket inte är så konstigt eftersom det inte finns några regler eller principer för hur de ska göras. ?
Oftast bedöms huden direkt vid en omvårdnadsåtgärd, till exempel vändning, vilket kan innebära fel åt båda håll. En rodnad som försvinner snabbt kan felaktigt bedömas som trycksår kategori 1, medan en rodnad som dröjer innan den visar sig helt kan missas. ?
Standard i dag är att man trycker med fingret eller använder en plexiglasskiva på området som utsatts för tryck, men hur länge eller hur hårt man ska trycka innan det ska läsas av, finns inte reglerat. Det borde göras studier på det, liksom på hur länge man ska avlasta innan bedömningen görs, anser Eila Sterner. I hennes studier väntade bedömarna i fem minuter, men om det är relevant eller inte vet hon inte. I praktiken styr sannolikt också omständigheterna.
— Sjuksköterskor ska göra mycket på kort tid. Det kan vara kliniskt svårt både tidsmässigt och patientrelaterat att avlasta före bedömningen. Det finns risk för att den glöms bort för att man har prioriterat annat akut, om bedömningen inte hinns med direkt.?
Sjuksköterskan måste också tänka på att opererade patienter sällan vet att stort obehag och smärta från ett område utsatt för tryck kan tyda på trycksår. Dessutom kan ett läkemedel både försämra cirkulationen perifert och maskera dessa signaler. ??
Eila Sterner har också testat ett digitalt instrument och funnit att det kan fastställa rodnad. Med mer forskning är det möjligt att undersöka om instrumentet även indikerar att ett område har utsatts för tryck, trots att det inte syns någon rodnad med blotta ögat.
Avhandlingen:
Pressure ulcers — role of the nurse to improve patient safety — prevalence, risk factors, classification and documentation in patients undergoing hip surgery.