Trycksårskort förenklar bedömning

Vid Akademiska sjuk-huset i Uppsala har ett speciellt trycksårskort utvecklats i syfte att få fler att rutinmässigt bedöma patienter i riskzonen.

3 september 2001

Kortet är stort som ett halvt A4 och är lätt att bära med sig i rockfickan.

På ena sidan finns färgfoton och beskrivande teckningar på de fyra stadier som trycksår brukar indelas i (American national pressure advisory panel 1989):

I: Kvarstående missfärgning, hel hud
II: Ytlig epitelskada
III: Fullhudsskada utan sårkavitet
IV: Fullhudsskada med sårkavitet

På ena kanten finns en 140 millimeter lång linjal för att enkelt kunna bedöma storleken på tryckskadan.

Nortonskalan
På andra sidan av kortet finns den modifierade Nortonskalan med vilken följande bedömningar görs:

A: Psykisk status
B: Fysisk aktivitet
C: Rörelseförmåga
D: Födointag
E: Vätskeintag
F: Inkontinens
G: Allmäntillstånd

Bedömningen görs enligt ett enkelt poängsystem. Blir totalpoängen 20 eller lägre finns ökad risk för tryckskada. Aktiv trycksårsprofylax bör sättas in och totalomvårdnaden skärpas.

Har inte använts
Bedömningen bör göras redan vid patientens ankomst och sedan
upprepas med jämna mellanrum. Uppgifterna journalförs.

? Den modifierade Nortonskalan är utvecklad i Linköping och finns i dag med i varenda metodbok. Men skalan har inte använts i den kliniska verksamheten, inte ens i Linköping, berättar docent Christina Lindholm som tog fram kortet under sin tid som vårdutvecklingschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

? Sedan vi började dela ut trycksårskorten har Nortonskalan börjat användas lite överallt i landet.

Trycksårskortet kan beställas till självkostnadspris från Vårdutvecklingsavdelningen, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida