Udda utbildning i Jönköping ger inte legitimation
För åtta år sedan startade en delvis kombinerad utbildning till röntgensjuksköterska och klinisk fysiolog i Jönköping.
Man ska anställa folk för vad de kan, inte för vilken etikett de har!« Thomas Ehn går ut hårt när han försvarar den delvis gemensamma utbildning till röntgensjuksköterskor och medicinska bildvetare, som Högskolan i Jönköping är ensam om i landet.
Medicinsk bildvetare, det är den titel de studenter får som har valt den kliniskt fysiologiska delen under det sista året. Överallt annars kallas motsvarande yrkesgrupp biomedicinska analytiker.
Utbildningen är gemensam de två första åren. Inför det sista året väljer man inriktning.
– Utvecklingen går mot att bild- och funktionsmedicin och klinisk fysiologi närmar sig varandra, medan de laboratoriebundna grenarna inom det biomedicinska analytikeryrket har sin provbundna diagnostik, hävdar Thomas Ehn, studierektor för utbildningen i Jönköping.
Det håller inte Michel Silvestri med om. Han är ordförande i Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, ibl, och ansvarig för biomedicinska analytikerprogrammet på Karolinska institutet i Stockholm.
– Disciplinerna går i varandra. De som håller på med fysiologiska undersökningar behöver tvärtom mer kunskap om biomedicin, säger han. Dessutom kommer patientnära analyser alltmer även inom den så kallade provbundna diagnostiken.
Thomas Ehn hävdar att ingen arbetsuppgift inom klinisk fysiologi ska vara vikt för legitimerad personal.
– Man ska jobba sig till vad man kan, inte få legitimation när man kan som minst, säger han.
För Michel Silvestri är å andra sidan patientsäkerhetsaspekten central. Han tycker att frågan ställs på sin spets nu när biomedicinska analytiker blir ett legitimationsyrke.
– De medicinska bildvetarna kan mycket väl fylla en viktig funktion inom sjukvården, men de kan inte anställas som biomedicinska analytiker, säger Michel Silvestri.