Ultraljud förbättrar bensårsprognosen

Mer än 85 procent av alla med bensår skulle kunna få sina sår läkta med hjälp av kirurgisk sanering av insufficienta ytliga vener. Bäst blir resultatet om blodådrorna först undersöks med ultraljud.

Det visar biomedicinska analytikern Marie Magnusson vid avdelningen för klinisk fysiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i en ny doktorsavhandling.

Förr hävdades det att kroniska bensår så gott som uteslutande beror på djup venös insufficiens. Senare års forskning har dock visat att bensår även uppstår till följd av nedsatt funktion i de ytliga venerna.

Detta har ökat möjligheten för patienterna att få sina bensår läkta med hjälp av kirurgisk varicerbehandling, som endast kan göras vid ytlig insufficiens.

Många med blandad insufficiens 

I sin avhandling visar Marie Magnusson att mer än hälften av alla patienter med venösa bensår enbart lider av ytlig insufficiens. Ytterligare 35 procent av patienterna har utöver en primär djup insufficiens även fel på klaffarna i de ytliga venerna, vilket gör att även dessa patienter lämpar sig väl för kirurgisk behandling.

I en uppföljningsstudie visar hon att mer än 80 procent av de patienter som får sina vener sanerade fortfarande efter fem år är fria från bensår.

Riskfaktorer för recidiv

Bland de cirka 20 procent som får nya sår har Marie Magnusson identifierat ett antal riskfaktorer för recidiv:

  • bensår under många år före operationen
  • dålig funktion i muskelpumpen
  • axialt åderbråck – från ljumsken och ner till foten
  • insufficienta perforanter ? dåliga förbindelser mellan ytliga och djupa vener
  • kvarvarande venös insufficiens

– Ofta räcker det inte med endast en klinisk undersökning av patienten. För att hitta alla åderbråcken och kunna göra en tidig och fullständig sanering bör venerna alltid först undersökas med ultraljud, säger Marie Magnusson.

– Eventuellt kan man även undersöka med ultraljud efter operationen, eftersom man då kan identifiera patienter med risk för nya bensår.

Först med ultraljud

Marie Magnusson var en av de första i landet som började diagnostisera venös insufficiens med hjälp av ultraljudsteknik.

I mitten av 1990-talet visade hon i en jämförande studie att ultraljud ger lika bra diagnostiska resultat som kärlröntgen med kontrastmedel, så kallad flebografi.

Sedan dess har ultraljud mer eller mindre blivit standard vid diagnostisering av venös insufficiens, eftersom metoden inte kräver några ingrepp och inte ger några kända biverkningar.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida