Undersköterskor ersätter biomedicinska analytiker
De biomedicinska analytikerna i Sörmland är starkt oroade över patientsäkerheten och den egna yrkesrollen. Enligt landstinget kan större delen av det patientnära laborerande som i dag sköts av biomedicinska analytiker göras av undersköterskor.
– Vi känner stark oro, samtidigt som vi inte vet riktigt vad som gäller. Det vi vet är sådant som vi har fått reda på via lokalpressen och andra ?bakvägar?. Vi törs ännu inte tro att det är hela sanningen, säger Birgitta Birkestam.
Hon är biomedicinska analytiker vid klinisk kemiska laboratoriet på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, förtroendevald av Vårdförbundets medlemmar, samt personalrepresentant i laboratorieföretaget Capio Diagnostiks styrelse.
För cirka tio år sedan bolagiserades laboratorieverksamheten i Landstinget Sörmland. Så småningom såldes verksamheten till privata entreprenörer. Sedan 1995 sköts all laboratorieverksamhet i landstinget på entreprenad av Capio Diagnostik.
Pilotprojekt breddinförs
För två år sedan startade företaget i samarbete med landstinget fem pilotprojekt för patientnära analyser. Två vårdcentraler och tre slutenvårdsenheter utgjorde piloterna. Nu breddinförs patientnära analyser i Sörmland. Det ursprungliga målet med att utföra 80 procent av de klinisk kemiska analyserna nära patienterna har övergetts av landstinget. Men uppskattningsvis ska ett 20-tal vårdcentraler och 10-12 slutenvårdskliniker successivt utrustas med så kallade minilabb.
På de vårdcentraler som deltagit, och som står som förebilder för den fortsatta utvecklingen, görs avancerade hematologiska analyser. Hittills har bedömningen varit att dessa labb bör bemannas med biomedicinska analytiker.
Omdiskuterad utbildning
Men landstinget anser nu att de biomedicinska analytikerna egentligen är överkvalificerade för dessa minilabb. I samarbete med länsarbetsnämnden och Mälardalens högskola startar därför landstinget i slutet av september en 30 veckor lång uppdragsutbildning i laboratoriekunskap och patientnära analyser för sina undersköterskor.
Enligt vad Vårdfacket erfar är modellen hämtad från den omdiskuterade laboratorieteknikerutbildning i Uppsala.
I en första omgång utbildas 15 personer. Behovet i framtiden har enligt en av landstingets prognoser bedömts vara cirka 45 labbutbildade undersköterskor.
Personalpolitiskt beslut
Frågan är varför? Inom Capio Diagnostiks enhet för klinisk kemi i Sörmland arbetar 50-60 biomedicinska analytiker.
– Vi har duktiga undersköterskor som gärna vill utbilda sig och det är därför produktivt att rikta utbildningen till dem, säger Weine Nejdemo, landstingets ekonomidirektör och ordförande i styrgruppen för patientnära analyser i Sörmland.
Den oro för jobben som de biomedicinska analytikerna i Capio Diagnostik känner är alltså befogad?
– Ja, det är den.
Så hur kommer det att se ut om några år?
– I framtiden ska vi likt flygplatsen på Arlanda ha ett kontrolltorn med sju till åtta biomedicinska analytiker som kan övervaka våra strukturer inom patientnära analyser: kvalitet, utbildning, inlärning av nya instrument och så vidare, säger Weine Nejdemo.
Jobben inte i fokus
Alla de biomedicinska analytiker i Sörmland som Vårdfacket pratat med uttrycker en stark oro över utvecklingen. Men det är inte i första hand de egna jobben de oroar sig för. I stället lyfter de fram hotet mot patientsäkerheten och den egna yrkesrollen.
– Visst kan undersköterskor klara av många av de enklare patientnära analyserna. Men någonstans går en gräns där vi anser att det måste till biomedicinska analytikers kompetens och erfarenhet för att kunna säkra kvaliteten och patientsäkerheten. När man låter snabbutbildad personal bedöma avancerade hematologiska analyser har gränsen passerats, säger Birgitta Birkestam.