Unga flickor ser sina kroppar som objekt
En undersökning av hur ungdomar uppfattar sina kroppar visar att flickor mer än pojkar har påverkats av synen på deras kroppar som objekt. De ser en stjärt, en midja eller ett par bröst - och de är missnöjda med vad de ser.
Sedan mitten av 1980-talet har kroppen och vår inställning till den blivit ett stort forskningsområde inom sociologin. Sociologen Carita Bengs i Umeå säger att man brukar tala om fyra orsaker till det:
De feministiska teorierna och debattörerna som talar om kvinnans rätt till sin egen kropp och som kritiserar synen på kvinnan som ett objekt.
Vår syn på åldrandet och på den gamla kroppen som ett problem som måste hanteras både ekonomiskt och medicinskt.
Konsumtionskulturen som exploaterar den ideala kroppen för att sälja produkter.
Medicinska framsteg inom bland annat plastikkirurgi som gör det möjligt att omskapa kroppen och som väcker diskussioner om var gränsen går för den egna kroppen när delar kan bytas ut.
Carita Bengs har i sin avhandling Looking good låtit 162 ungdomar i årskurserna sju, nio och på gymnasiets andra år svara på enkätfrågor om hur de ser på sina egna kroppar och på den ideala kroppen. Ungefär lika många flickor som pojkar besvarade frågorna.
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur sociala och kulturella föreställningar kring kropp och utseende påverkar ungdomarnas syn på den egna kroppen. Svaren visar att det som framför allt påverkar dem är kamrater och olika medier:
filmer, tv och tidningar. Det gäller både flickor och pojkar.
Tydliga könsskillnader
En tredjedel av ungdomarna är missnöjda med sina kroppar, men könsskillnaderna är tydliga.
43 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna är missnöjda, och högst är siffran bland flickor i 17-årsåldern. 52 procent av dem svarar att de inte är nöjda med sin kropp, medan motsvarande siffra för pojkar i samma ålder är 5 procent. Både pojkar och flickor vill framför allt bli längre och smalare.
På frågan om de kan tänka sig att förändra sin kropp genom en skönhetsoperation svarar 16 procent ja. Det är i princip bara flickor som kan tänka sig det, och särskilt de äldre. Vanligast är att de kan tänka sig fettsugning och bröst- eller näsoperation.
De kroppsdelar som står mest i fokus är mage och ben. Pojkarna är upptagna av muskler och talar om sina kroppar utifrån funktion: ”Mina ben är bra för de fungerar som de ska.” Flickorna är mer fokuserade på hur andra ska uppfatta deras kroppar. Och pojkarna fäller lättare omdömen om andras kroppar, till exempel flickvännens, än om sin egen.
– Svaren visar tydligt att flickor i högre utsträckning än pojkar ser på sina kroppar som objekt, kommenterar Carita Bengs.
Objektifiering
Flickor har också mycket lättare än pojkar för att beskriva hur snygga kroppar på det egna könet ska se ut. Pojkarna vill inte framstå som om de tittade efter andra killar och
hade svårare att uttala sig om hur en snygg kille ska se ut.
Att flickorna tänkte mer fragmentiserat kring sina kroppar än pojkarna, anser Carita Bengs ytterligare understryker objektifieringen av kvinnokroppen.
– De ser mer på kroppen så som den framställs i reklamen; fokuserat på en stjärt, midja, bröst, eller på ett par ben – som kan bli vackra med rätt sorts strumpor.
Kroppen ett problem
Hennes undersökning visar också att unga kvinnor påverkas av synen på kroppen som ett problem.
Kvinnor får tidigt veta att deras kropp kan förändras, förbättras och förskönas och att ansvaret för det är deras eget.
Kvinnor förväntas också ta ett medicinskt ansvar för den egna kroppen. Till exempel genom att kontrollera sina bröst och gå på regelbundna gynekologiska kontroller.
– Kanske är det sådant som ligger bakom det faktum att kvinnor söker vård oftare än män, funderar Carita Bengs.
LÄSTIPS:
Bengs C. Looking Good. A study of gendered body ideals among young people. Avhandling, sociologiska institutionen, Umeå universitet, 2000.
Bengs C. Kropp, kultur och stigma i medicinsk sociologi. Lund: Studentlitteratur, 1997.
Shilling C. The body and social theory. London: Sage, 1993.
Liukko A. Mat, kropp och social identitet. Avhandling, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 1996.
Johannisson K. Den mörka kontinenten. Stockholm: Norstedts, 1994.
Johannisson K. Kroppens tunna skal. Stockholm: Norstedts, 1997.
Palmblad E, Eriksson B E. Kropp och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel. Stockholm: Carlssons, 1995.