Ungas ohälsa kräver samverkan

Allt fler barn och ungdomar kommer till den psykiatriska vården, försäljningen av antidepressiva läkemedel till ungdomar ökar, fler unga begår självmord. Och skolan har inte längre resurser att förebygga ohälsan.

9 augusti 2004

En Temo-undersökning som Vårdförbundet låtit genomföra visar att knappt en av fem svenskar tror att det finns tillräcklig kunskap i skolan för att möta barn med fetma, depression eller andra psykiska problem.

Under Almedalsveckan i Visby presenterade Vårdförbundet en rapport både om hälsoproblem och goda exempel på förebyggande arbete bland unga.

Under det seminarium som hölls ställdes frågan: Vad kan vården, skolan och resten av samhället göra för att stödja unga till en bättre hälsa? »Kanske det är dags för en Udel-reform. Från Ädel till Udel där landsting och kommuner samverkar för att få unga att växa upp till ett tryggare liv«, föreslog Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall.

– Barn- och ungdomshälsovården är uppbyggd efter hur samhället såg ut för 30 år sedan. Vi måste sätta in vården i en ny kontext. Ungdomar behöver bli bekräftade för dem de är och vi inom vården och i skolan har ansvar för att ge den bekräftelsen, sa Eva Fernvall.

Det behövs mer samverkan mellan skola, vård och socialtjänst, sa förbundsordföranden och förordade nya nätverk och skolsköterskor som möter de unga där de befinner sig i stället för att låta dem söka upp henne i ett rum i en avlägsen korridor.

Eva Fernvall fick medhåll både av Anders Milton, nationell psykiatrisamordnare och ordförande för Röda Korset och Nina Rehnqvist, chef för Statens beredning för medicinsk utvärdering. Båda underströk samhällets ansvar för att unga får den vård de behöver och Nina Rehnqvist sa att sbu är villigt att stödja bra forskningsprogram som riktar sig mot ungas hälsa.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida