UPPDRAG: RÄDDA KVINNOLIV

Ingen kvinna ska behöva frukta för sitt liv då hon väntar barn. Alla ska ha rätt till en önskad graviditet och en säker förlossning, säger Anneka Knutsson på Sida, som har halva sitt hjärta i Etiopien. ?

Jag brukar påminna om hur självklar barnmorskan är i svenska familjers liv. Men tänk om hon inte fanns utan kvinnan var helt utlämnad till sig själv eller en grannkvinna när det var dags att föda Så är det för de flesta kvinnor som lever i fattigdom i världens låginkomstländer. Skräcken att dö under förlossningen överskuggar glädje och förväntan.«?

I de flesta länderna söder om Sahara och i sydostasien är risken för en kvinna att dö i graviditets- och förlossningsrelaterade komplikationer högst påtaglig, 500 000 beräknas dö varje år. Men siffran är osäker. Anneka Knutsson hävdar att det lika gärna kan vara hälften så många, eller dubbelt fler, eftersom de flesta föder hemma och många kvinnor dör utan att någon noterar varför. ??

Hon är sedan i höstas chef för policyenheten Hälsa och kunskap på Sida. Det är två spår som har varit viktiga för henne genom hela livet, och hon säger att det har blivit allt tydligare hur de påverkar varandra. Halva uppväxten tillbringade hon i Etiopien där pappan i omgångar arbetade för Sida och forskade och mamma var lärare på den svenska skolan. Sammanlagt fem år blev det för familjen där. Anneka säger att de starkaste och viktigaste minnena från barndomen bär hon med sig från tiden i Etiopien. ?

– Från tidig ålder såg jag världen ur flera synvinklar och jag tror att det har präglat många av mina val. Jag vet att jag redan som liten flicka tänkte att jag skulle bli doktor så att jag kunde jobba i Etiopien och hjälpa barnen där. Jag såg orättvisorna och på barns sätt tyckte jag synd om dem. ?

Hon blev inte läkare utan barnmorska. Fast då hon var färdig var det inte längre så lätt att ge sig ut, biståndet förändrades liksom kraven på kompetens. Men vid millenieskiftet återvände hon ett år med familjen för fältarbete till en avhandling i vårdpedagogik, en studie av traditionella barnmorskors kunskapsbildning och hur de påverkades av mötet med moderna hälsosystem.??

– Det som slog mig mest var hur stark drivkraften att göra det rätta var trots att de varken hade tillräckliga kunskaper eller förutsättningar, berättar Anneka Knutsson.?

Utbildad och kompetent förlossningshjälp har visat sig vara en kostnadseffektiv insats för att förebygga och upptäcka komplikationer i tid och på så sätt öka kvinnors och nyfödda barns överlevnad. Sida driver på för att fler professionella barnmorskor ska utbildas och anställas. ?

– Men orsakerna till mödra- och nyföddhetsdödligheten är komplexa och bottnar i kvinnors små möjligheter att påverka sin situation och bestämma över sig själva och sin kropp. ??

Sverige har länge arbetat för att förbättrad mödrahälsa ska ses i ett brett perspektiv av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, där frågan om kvinnans rätt att kunna välja abort om hon vill är en viktig del. I vissa länder i Afrika står osäkra aborter för nästan 40 procent av mödradödligheten. Men det är en balansgång hur skarpt dialogen kan drivas utan risk att hamna på en improduktiv kollisionskurs.?

Det viktiga måste vara vad som görs och ibland är det mer än det som sägs, även om motsatsen är vanligare, förklarar hon.?

– Ibland finns oanade möjligheter också i länder där lagen inte ger möjlighet för kvinnan att välja. Till exempel i Bangladesh. Där är det av religiösa skäl svårt att ändra lagen, men regeringen inser att förbudet kostar lidande och död. Därför är det tillåtet att »reglera sin mens« och alla vet att det är abort det handlar om. Det är ett statligt reglerat program där Sverige stödjer fristående organisationer i genomförandet.?

Om kvinnor överlever sina graviditeter och håller sig friska ökar också chanserna för deras barn, men om mammorna dör ökar risken för barnet att dö med över 40 procent. ??

Sverige gör en särskild satsning från och med i år på fn:s femte milleniemål, om förbättrad mödrahälsa och en minskning av mödradödligheten med två tredje­delar till 2015.?

– Det handlar om att öka den politiska viljan att försöka påverka länder med hög mödradödlighet att satsa på hälsoplaner och system som prioriterar mödra- och nyföddhetshälsan och som bland annat ger ungdomar möjlighet till sexualitetsutbildning och tillgång till preventivmedel. Givarsamfundet måste också göra vad som krävs. Sätta sig över prestige, vilja att synas, och samverka bättre.?

Förr gav Sverige tekniskt bistånd, stöttade enskilda projekt och skickade experter. Det var lättare att se konkreta och kortsiktiga resultat. Nu handlar utvecklingssamarbetet om att stärka ländernas egna planer och resurser, om påverkansarbete i dialog, där länderna äger frågorna och hittar sina egna lösningar. ??

Ibland kan det vara svårt att få allmänhetens förståelse för den nya inriktningen, där det är svårare att snabbt se lika konkreta resultat, tycker Anneka Knutsson. Men hon har en viss förståelse för det. ?

– Kanske bottnar behovet att se direkta resultat i den gamla välgörenhetstanken i stället för i solidaritet. Men vi är alla beroende av att jorden fungerar som en helhet. Vi måste ha en långsiktig politik för mänskliga rättigheter och demokrati och acceptera att det kanske inte alltid blir det som vi tycker är rätt eller bäst. Det handlar om att se biståndet som ett globalt projekt för allas skull.

500 000 dör
Mödradödligheten beräknas skörda ett kvinnoliv i minuten, 500 000 om året, eller lika många som föder barn i Sverige på fem år. Till det kommer de tio miljoner kvinnor som får bestående skador och sjukdom efter graviditet och förlossning. 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida