Utmattningssyndrom kan påvisas med prov

Utmattningssyndrom kan påvisas med prov
Den som är nära utmattning behöver hjälp att ta sig ur det för effekten hänger kvar länge. Foto: Mostphotos

Den som har utmattningssyndrom har signifikant högre halter av vissa tillväxtfaktorer och sämre stresskydd jämfört med friska. Skillnaderna är så stora att laboratorieprov skulle kunna användas för diagnos.?

7 november 2012

I bland förväxlas utmattningssyndrom med depression, men det är ett helt eget tillstånd som går att utreda genom att mäta vissa tillväxtfaktorer och biologiska markörer. Det har forskarna i det så kallade DU-projektet — depression och utmattning i människovårdande yrken — kommit fram till. ??

Professorerna Marie Åsberg och Åke Nygren vid Karolinska institutet har nu sammanfattat kunskapsläget i en slutrapport. De har kunnat se att påverkan är långvarig. En av de faktorer som har kunnat mätas är patienternas minskade känslighet i stresshormonaxeln vid utmattningssyndrom. Det innebär att de vid påfrestningar reagerar med mindre frisättning av stresshormon, tvärtemot patienter med depression. ?

Forskarna kunde se en minskad känslighet så lång tid som sju år efter insjuknandet. Det tyder på att det antingen handlar om en nedärvd sårbarhet eller något som förvärvats tidigt, till exempel genom traumatiska uppväxtförhållanden.??

Att stress ger en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom har varit känt sedan tidigare, men här har man kunnat se att det även gäller cancer. Ett antal tillväxtfaktorer mättes och två av dem var kraftigt förhöjda hos patienterna, VEGF och EGF (se faktaruta). En hypotes är att de förhöja nivåerna skulle kunna vara riskfaktorer för att utveckla kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt och cancer.?

Statistik visar att dödligheten bland kommun- och landstingsanställda som varit långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa var dubbelt så hög jämfört med friska personer med samma yrke.?

När det gäller rehabilitering så är forskningsresultaten också rätt nedslående. Det enda som har visat sig ge någon effekt är arbetslivsinriktad rehabilitering. Läkemedelsbehandling, psykoterapi, sjukgymnastik och alternativmedicin kan till och med ha negativ effekt när det gäller återgång till arbetslivet.?

— Kbt har strukits på som en jämntjock salva över alla problemen. Men det vi ser, både i internationella studier och i våra egna, är att det är arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans med byte av jobb som ger resultat, säger Åke Nygren.??

De allvarliga följderna och svårigheten att bota gör att arbetslivet måste bli bättre på effektiv prevention av utmattningssyndrom, menar forskarna. Några sådana studier har också gjorts med goda resultat.?

Samtalsgrupper på arbetsplatser har bland annat prövats i Kalmar, Västernorrland och Stockholms läns landsting och har visat sig vara en bra metod att förebygga långtidssjukskrivningar för kvinnor inom vården.?

Mindfulnessmeditation är en annan metod som har visat sig ge bra resultat. Men mycket handlar om ett bättre chefskap och att arbetsledarna får verktyg för att kunna hjälpa medarbetare i riskzonen.?

— En bit ner i tratten finns det fortfarande möjlighet att själv vända sig om och ta sig ur på egen hand. Men när man kommit tillräckligt långt ner måste någon dra upp en. Som vi ser det kan bara arbetsledaren göra det, säger Marie Åsberg.

Hon och Åke Nygren vill gärna se att de nya rönen om utmattningssyndrom tillämpas så snabbt som möjligt. Inom kort kommer deras lärobok om utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa. De har också satt upp rehabiliterings- och preventionsprogram på flera håll. Stressrehab på Danderyds sjukhus använder de metoder som tagits fram i forskningsprojektet.

Letar svar om utmattningssyndrom

DU-projektet, depression och utmattning i människovårdande yrken, är ett omfattande forskningsprogram kring depression och utmattning hos långtidssjukskrivna som arbetar i vårdyrken inom den offentliga sektorn.
Det påbörjades när långtidssjukskrivningarna för psykisk ohälsa ökade i spåren av neddragningarna inom den offentliga sektorn på 1990-talet.


Det här analyserades:

  • Biologiska markörer: interleukin, interferon-gamma, tumor necrosis factor-a (TNF-a), monocyte chemotactic protein-1 (MCP-1), epidermal growth factor (EGF), vascular endothelial growth factor (VEGF).
  • Funktionen i HPA-axeln (stress-hormonaxeln) mättes genom att ge en dos av det kroppsegna frisättningshormonet CRH (cortisol releasing factor) och mäta den ökning av ACTH och stresshormonet kortisol som detta leder till.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida