Utvärdera äldres läkemedelsbehandling

Ulfvarson J med flera. Drug use and perceived health in recently hospitalized older people. British Journal of Community Nursing 2005;10(10):469?474.

Bakgrund: Risken för ett stort antal sjukdomar och besvär ökar med stigande ålder. Äldre använder i allmänhet många läkemedel, har många åkommor och har dessutom naturliga ålderssymtom. Med flera olika sjukdomar och symtom ökar sannolikheten att man tar många olika läkemedel. Sjuksköterskor står för information och administrering, och är ofta de som först får veta hur patienten svarar på sin behandling. För att göra behandlingen så effektiv som möjligt och bidra till största möjliga hälsa är det viktigt att vårdgivare kan identifiera problem kopplade till läkemedelsbehandling.

Syfte: Att analysera överensstämmelsen mellan patienters självrapporterade läkemedelskonsumtion och aktuell läkemedelsjournal, i relation till hälsa.

Metod: 200 patienter som nyligen hade legat inne på en medicinavdelning intervjuades i hemmet, efter ett strukturerat frågeformulär, om vilka läkemedel de behandlades med. Vidare ingick frågor om attityder till läkemedel och läkemedelsbehandling, hälsa, välbefinnande och känsla av sammanhang. Uppgifterna jämfördes med läkemedelsjournalen från avdelningen.

Resultat: Genomsnittsåldern var 79 år, antalet läkemedel som rapporterades i läkemedelsjournalen var 1-17 med ett medelvärde på 6,9. Patienterna rapporterade 0-24 läkemedel med ett medelvärde på 7,3. Patienterna hamnade i tre grupper: De som tog alla läkemedel enligt ordinationen, de som tog några läkemedel men inte alla (underanvändare) och de som tog alla läkemedel men dessutom ytterligare läkemedel (överanvändare). Patienternas attityd till läkemedel och läkemedelsbehandling, självskattad hälsa, välbefinnande och känsla av sammanhang ställdes i relation till överensstämmelsen. Ju fler läkemedel en patient var ordinerad desto lägre överensstämmelse fanns mellan patienten och läkemedelsjournalen. De patienter som hade god överensstämmelse rapporterade bättre hälsa i genomsnitt. Patienter som ansåg att det var okej att ändra doser själv, utan att kontrollera med eller informera sin vårdgivare, var oftast de som tog färre läkemedel än planerat.

Slutsatser: Det är viktigt att utvärdera varje läkemedelsbehandling efter en period, få behandlingar bör vara livslånga. Med god information och kunskapsutbyte mellan vårdgivare och vårdtagare kan ett samförstånd skapas som förbättrar patientens möjlighet att fatta beslut om att följa en läkemedelsbehandling. Vårdgivaren kan då också få en korrekt uppfattning om patientens läkemedelsbehandling. Sjuksköterskor har en lång tradition av att behandla och informera samt att ansvara för patienters läkemedel. De kan hjälpa patienten att hantera sina läkemedel och bedöma patientens förmåga att sköta sina läkemedel. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att överensstämmelsen med läkemedelslistor inte alltid är god. Denna studie visar att patienter som skattar sin hälsa som dålig och som ordinerats fler än fem läkemedel sannolikt inte följer sin behandling som tänkt.

KOMMENTAR MARGARETA WESTERBOTN

»Spegla även de äldres upplevelser och uppfattningar«

Egentligen är det ingen nyhet att äldre äter många läkemedel,
ändå finns lite forskning kring detta. Läkemedelsbehandling av äldre är komplicerad och hänsyn måste tas till flera faktorer, så som kroppsliga förändringar och att man som gammal ofta drabbas av flera sjukdomar. Därför behövs mer kunskap om äldres läkemedelshantering och administrering, och Ulfvarsons studie är ett intressant bidrag i forskningen inom ämnet. Värdet av studien måste också ses mot bakgrund av att antalet äldre ökar i vårt samhälle, likaså läkemedelsanvändandet.

Syftet med den aktuella studien var att studera överensstämmelsen mellan äldre patienters självrapport av läkemedelskonsumtion med journalförda ordinerade läkemedel. Detta relaterades till hälsa. Det vore dock värdefullt om en definition av begreppet hälsa beskrivits, det vill säga hur författarna ser på begreppet hälsa i förhållande till den äldre människan. Det hade också varit en fördel om genomförandet av bedömning av patienternas kognition funnits beskriven i artikeln. Resultat visade att ju fler läkemedel en patient ordinerades desto lägre överensstämmelse fanns mellan patienten och läkemedelsjournalen, och de patienter som hade god överensstämmelse rapporterade bättre hälsa. Författarnas slutsatser var att det är viktigt att utvärdera varje läkemedelsbehandling efter en tid och att få behandlingar bör vara livslånga. Sammantaget har studien ett stort kliniskt värde för sjuksköterskor och annan vårdpersonal såväl inom akutsjukvård som hemsjukvård, eftersom en väl fungerande läkemedelsbehandling inte bara är av betydelse för de äldres hälsa utan också för deras livskvalitet och välbefinnande. Vidare bidrar studien till en ökad förståelse för äldre personers läkemedelsintag vilket i sin tur kommer att ha betydelse för att underlätta läkemedelsadministreringen för de äldre. I ett större perspektiv kommer detta att bidra till att säkerställa en hög och jämn kvalitet på sjukvården.

Forskning kring äldre och läkemedel bör dock inte bara vara av kvantitativ art, man får inte glömma bort att det också är viktigt att spegla de äldres upplevelser och uppfattningar på ett mer ingående och detaljerat sätt, det vill säga att genom kvalitativa studier reflektera över de äldres situation när det gäller deras läkemedel.

Margareta Westerbotn
barnmorska och högskoleadjunkt vid Sophiahemmet högskola,
doktorand vid Neurotec, Karolinska institutet, Stockholm