Vad har en rosa napp och kölappar gemensamt?

Vad har en rosa napp och kölappar gemensamt?
Vårdcoacher kan vara ett sätt att minska köandet på landets akutmottagningar. Foto: Tommy Söderlund

Båda är reliker från en akutmottagning, anser Vårdförbundet och bjöd in politiker till en fejkad arkeologisk utgrävningsplats mitt inne i Visby under Almedalsveckan.

1 augusti 2012

Utgrävningen var tänkt att visa att vården skulle fungera så mycket bättre om relikerna förpassades till historien och kompetensen hos Vårdförbundets yrkesgrupper i stället används på rätt sätt. Den ledde till samtal med politiker — som Stockholms moderata sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt — om vårdcoacher som ett sätt att minska köandet på landets akutmottagningar. Med Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson, Josefin Brink, diskuterades jämställda löner.

Att nyfödda flickor redan på bb får en napp med färgen rosa symboliserar en syn på könen som följer människor hela livet, sa Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Och när det gäller kvinnor: en åsikt om att de är inkännande och lojala i första hand och beroende av en anständig lön i andra hand.

Sineva Ribeiro och Josefin Brink var överens om att sjuksköterskor bör få betalt under sin specialistutbildning.

— Vi har budgeterat för betald specialistutbildning i vår alternativa budget. Det borde vara lika självklart att sjuksköterskor ska ha betalt under sin specialistutbildning som att läkare har det, sa Josefin Brink.

Årets Almedalsvecka var större än någonsin och den största punkten var vård och omsorg.

På Vårdförbundets seminarium om äldrevård var panelen enig om att det hälsofrämjande arbetet måste utvecklas. Och om att det behövs fler specialister inom äldrevård.

En fjärdedel av befolkningen beräknas vara 65 år eller äldre när vi når 2050, så något måste göras. I Västra Götaland pågår ett projekt där vårdcentralernas distriktssköterskor kallar alla som har fyllt 65 till ett hälsosamtal. Äldreminister Maria Larsson (KD) var entusiastisk och såg det som ett exempel på vad som behövs för att klara den demografiska utvecklingen.

— I dag lägger vi mycket pengar på de mest sjuka äldre, vi behöver satsa mer på det förebyggande. Det behövs ett nytt tänkesätt och metodutveckling av det hälsofrämjande arbetet, sa hon.

Sineva Ribeiro sa att Vårdförbundet vill se en nationell plan för att förebygga ohälsa för alla över 65 år. Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg på arbets­givarorganisationen SKL, höll med om att mer hälsofrämjande arbetssätt är nödvändigt, men tyckte att det kan diskuteras hur mycket pengar som kan sparas. Vårdförbundets uträkningar visar att ett hälsosamtal kostar 600 kronor och en lårbensfraktur 700 000 kronor, men det ena kan inte absolut sägas utesluta det andra.

Göran Stiernstedt föreslog att sjuksköterskeutbildningen ska göras mer hälsoinriktad medan Maria Larsson önskade sig en ny specialitet: hälsosjuksköterskan.

Mot det invände Sineva Ribeiro att distriktssköterskor redan har den kompetensen.

— Problemet är att den inte används inom ramen för vårdvalet, sa hon.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida