Välinformerade äldre kvinnor följer ordinationen
Lindberg M, Ekström T, Möller M med flera. Asthma care and factors affecting medication compliance: the patient's point of view. International Journal for Quality in Health Care 2001; 13:375?383.
Bakgrund: Astmasjukdomen är ett stort folkhälsoproblem. Dålig sjukdomskontroll leder till ökat lidande och stora kostnader för såväl samhället som den enskilda individen. Konsensusprogram avseende behandling och vård har publicerats och dessa har som mål att minska besvär orsakade av sjukdomen till ett minimum och att förebygga progress och dödlighet. Under de senaste tio-femton åren har de farmakologiska behandlingsmöjligheterna vid astma förbättras avsevärt. Trots detta är sjukligheten hög, delvis beroende på följsamhetsproblematik när det gäller ordinerad medicinering. Studier har visat att vid kroniska sjukdomstillstånd är följsamhet svårt att uppnå. Cirka femtio procent av patienterna medicinerar inte alls eller använder endast delvis och tidvis de mediciner de ordinerats.
Syfte: Att belysa aspekter i astmavården som är viktiga för patienter och att identifiera faktorer som är betydelsefulla för följsamheten till ordinerad medicinering.
Metod: Semistrukturerade intervjuer. Patienter från 18 år och uppåt från elva primärvårdsenheter inkluderades slumpvis genom lottdragning. Totalt deltog 63 patienter. Data som insamlats bearbetades kvantitativt (logistisk regressionsanalys) och kvalitativt (innehållsanalys).
Resultat: Fem variabler utföll signifikant förklarande till att patienter följde sin ordinerade medicinering: Ju äldre man var och ju kortare tid man haft sina luftvägsbesvär, desto mer benägen var man att följa ordinationen. Kvinnor följde ordinationen i högre grad än män. Patientens upplevelse av att personalen lyssnade och tog hänsyn till deras egna synpunkter samt upplevelsen att man fått information och utbildning avseende sin sjukdom, predicerade också för följsamhet. 38 patienter uttryckte oro över sin medicinering, samma antal kände att de saknade information och kunskap om sjukdomen. 55 patienter tyckte att det var viktigt att anhöriga fick information om sjukdomen och dess behandling, och många ansåg att mer information behövdes i skolor och på arbetsplatser.
Viktiga aspekter i vården som flertalet av patienterna framhöll var: regelbundna astmakontroller, lättillgänglig vård, kontinuitet, hög kompetens samt att känna trygghet. Många uttryckte också att de upplevde vårdbesöken som stressade och att personalen inte hade tid med dem.
Slutsatser: Kunskapen om de faktorer som framkom som viktiga för självrapporterad följsamhet till ordinerad medicinering kan för professionen vara till hjälp i mötet med astmapatienten. De aspekter som patienterna uttryckte som viktiga överensstämmer med astmakonsensus och därmed även med hur sjuksköterskeledda astmamottagningar arbetar inom primärvården i Östergötland.
För korrespondens: Malou Lindberg, distriktssköterska, FoU-handledare och medicine doktor, FoU-enheten för primärvård och psykiatri, 581 85 Linköping. E-post: malou.lindberglio.se
Telefon: 013-22 85 10
Avhandlingen kan beställas från avdelningen för allmänmedicin, institutionen för medicin och vård, Linköpings universitet, 581 85 Linköping.
Kommentar:
Författarna har använt sig av olika typer av data för att dels förklara vilka faktorer som kan påverka patienternas följsamhet när det gäller medicinering, dels för att belysa viktiga aspekter i vården av personer med astma såsom de beskrivs av patienterna själva. Ansatsen tyder på att författarna har haft såväl ett utifrån- som ett inifrånperspektiv, vilket ofta är en fördel i omvårdnadsforskningen. Tyvärr kan det vara svårt att på ett tydligt sätt kombinera ansatserna i en och samma artikel, vilket ofta leder till att någon del bearbetas mindre bra. I föreliggande artikel har författarna på ett relativt trovärdigt sätt besvarat delfrågan om vilka faktorer som kan påverka patienternas följsamhet när det gäller medicinering. Däremot kunde såväl datainsamling som analys rörande patienternas beskrivning av »viktiga aspekter i vården av astma«, ha utvecklats ytterligare.
Författarna har använt sig av ett semistrukturerat frågeformulär med slutna och öppna frågor. Eftersom man använt sig av en blandad ansats är det svårt att diskutera trovärdigheten utifrån begreppen validitet och reliabilitet. Man kan diskutera graden av generaliserbarhet (extern validitet) eftersom man endast tillfrågade 77 patienter av cirka 2 500. Bortfallet var 14 personer och ytterligare sex exkluderades från den logistiska regressionsanalysen.
Studien uppvisar intressanta resultat, som bland annat pekar på att sjuksköterskor som arbetar med personer som har astma måste fundera över hur man bemöter dessa och vilken information de får om sin sjukdom. Man bör också beakta att följsamheten till ordinationen tycks avta med den tid som man haft sjukdomen, vilket kan tyda på att patienterna lär känna sin egen kropp och medicinerar enligt behov eller att man förtränger sjukdomen och struntar i medicineringen. Dessa antaganden bör studeras djupare för att man i vården ska kunna
bedöma vilken information som ska ges till patienterna. Resultaten visar också att kvinnor är mer benägna att följa ordinationer än män, vilket antyder att kvinnor och män bör bemötas och informeras på olika sätt.
Christine Brulin
sjuksköterska och universitetslektor
vid institutionen för omvårdnad,
Umeå universitet