Välkomnar allt som fungerar— och är bevisat

Professor Martin Ingvar granskar komplementär medicin enligt strikt vetenskaplig metodik. "Den som får allmänna medel är skyldig att stå för bästa möjliga kunskap", säger han.

I höstas väckte debattartikeln ”Skattebetalarnas pengar ska inte gå till sockerpiller” i Dagens Nyheter heta känslor. Den ideella föreningen Vetenskap och folkbildning krävde att kommuner och landsting slutar bekosta metoder som inte har prövats vetenskapligt eller som bevisligen inte fungerar. ?

På Osher centrum vid Karolinska institutet undersöks vad den traditionella medicinen kan hämta ur den komplementära. Föreståndaren Martin Ingvar välkomnar allt som verkligen fungerar och tycker att det är synd att de två lägren ställs mot varandra: De skeptiska bortser från effekten av omhändertagandet medan alternativmedicinarna hävdar att det finns effekter utan bevis eller som inte går att förklara med vederhäftiga modeller. ?

— För mig är placebo och effekter av bra omhändertagande viktig vetenskap. Men det är skillnad mellan att veta det och att påstå ovetenskapliga saker, säger han.??

Det räcker inte att patienten tycker att exempelvis en homeopatisk behandling hjälper, man måste sträva efter att förstå eventuella effekter. Inte för att hålla fina laboratorier under armarna utan helt enkelt för att kunna ge patienten bästa möjliga vård. ?

— Om jag vet att något är uppenbart orimligt och strider mot det vi vet om natur och biologi ska jag inte använda det i terapi, annars talar man inte sanning. ?

— Är det till exempel okej att prata om olika energifält? Nej, det riskerar förtroendet för hälso– och sjukvården. ??

Det krävs objektiva utvärderingar från fristående personer eftersom slutsatserna annars påverkas. Förr trodde man till exempel att åderlåtning var effektivt mot lunginflammation. Men man lurades av att sjukdomen går i skov när den är obehandlad. Därför prickade behandlingen ibland in en spontan förbättring. Dessutom handlar det om ekonomi. Vården måste prioritera sina resurser och om en metod inte har effekt spelar det ingen roll att den är billig, anser Martin Ingvar.?

Han ser tre risker med komplementär medicin: behandlingen kan vara skadlig i sig, bli skadlig i samverkan med andra metoder och hindra människor från att söka vanlig vård. Han menar att exempelvis antroposoferna deltar i en djupt skadlig propaganda mot vaccinationer. ?

Många sjuksköterskor är dock intresserade av komplementär och alternativ medicin och vissa anser att kravet på vetenskap och evidens är enögt. Ett argument är att vissa områden måste undantas från kliniska studier.?

Ligger det något i det??

— Nej, systematisk, vetenskaplig kunskap är grunden för all hälsoutveckling. Tack vare den lärde vi oss det goda i systematisk hygien, att magsår har sin grund i bakterier och att hiv inte är ett straff för dåligt leverne. När jag ger råd måste jag sträva efter att ha vetenskapliga belägg, säger Martin Ingvar.?

Samtidigt betonar han att evidens inte är någon slutgiltig sanning. En metod kan ha låg eller hög evidensgrad och vi lär oss hela tiden mer. Därför är det okej att pröva komplementära metoder i forskningsprojekt som till exempel det om healing touch på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Problemet uppstår när man rullar ut påståenden om effekter som inte är belagda från studier med hög vetenskaplig kvalitet. ?

— Patienter som upplever att något är bra måste tas på allvar, däremot inte förklaringar om konstiga mekanismer.?

Finns det någon gräns för vad det offentliga ska erbjuda??

— Svår fråga, det bestäms från en tid till en annan. Det finns många exempel på när allmänna medel går till saker som exempelvis kristallterapi. Homeopati är ett annat riktigt lågvattenmärke. Det som uppenbarligen strider mot det vi vet är effektivt bör inte ingå, säger Martin Ingvar.?

I Stockholm vill Miljöpartiet få in fler alternativa metoder i vården. Men politiker är bra på att bestämma mål, inte medicinska metoder.?

— Vi forskare måste kommunicera med politikerna och samhället så att det inte blir en politisk fråga om vilka metoder som ska användas.