Var fanns de vuxna?

Var fanns de vuxna?
Under de tunga åren brukade Anders ibland smita i väg och tjuvröka på deppiga platser där han fick vara i fred med hur han mådde. Foto: Alexandra Ellis

Anders skar sig och de vuxna vände bort blicken. Nu får vårdpersonal lära sig att se och bekräfta när någon hanterar sin ångest genom att skada sig själv.

4 mars 2015

Anders Hagström kallar sig fortfarande, lite brutalt, för den feta bögen. Det var så han kände när han var 14 och gick i skolan. För fet — och för homosexuell. Något helt otänkbart i Överkalix där alla killar skulle vara macho och gilla tjejer. Så fel och så föraktlig. Anders trodde att han skulle utestängas från all gemenskap om någon fick veta, så han höll tyst.?

Självföraktet ledde till att han började skära sig. Det gav tio minuters endorfinkick och ångest­lindring. ”Som om något sköljer över dig och tar bort alla ångestfyllda tankar”, säger han. Efter tio minuter var det lika hemskt att vara en 14-årig homosexuell kille igen.?

— Mitt liv planerades efter skärandet. ”Jag måste hinna skära mig tre gånger om dagen”, tänkte jag.??

Ingen visste att han skar sig, utom en tjejkompis som delade samma hemlighet. Familjen visste att han var mobbad och mådde dåligt men kunde inte föreställa sig att han skulle skära sönder sin hud. Lärarna märkte inget och någon elevhälsa att tala om fanns inte på skolan. Till sist ”skvallrade” tjejkompisen för en lärare. ”Jag vill inte att du också ska fastna i det här”, sa hon. Anders kände sig sviken. Nu förstår han vad det måste ha kostat på.?

— Jag brukade gå till en undanskymd toalett när jag behövde en paus från omvärlden och där satt jag och skar mig på låren när jag fick veta att läraren ville prata med mig. Jag fick så bråttom att blodet inte hann koagulera så jag blödde igenom mina ljusa jeans. När jag kom in i klassrummet såg jag att läraren såg. Hon sa att hon hade hört att jag skar mig, men innan jag hann svara viftade hon i väg mig med några ord om att det väl inte var så allvarligt, berättar Anders.

??Anders tror att han blev nonchalerad för att han var kille. Killar skadar inte sig själva. Det var bilden man hade, eller har. Killar som mår dåligt är aggressiva, högljudda och stör omgivningen. De känner inte självförakt och skär sig i huden. ?

Hemma dolde han sina sår och ärr genom att sova i långa pyjamasbyxor. Ingen fick veta detta skamliga. Ingen frågade heller. Han fortsatte i flera år — tills han liksom vaknade upp med en insikt som drabbade honom.?

— Jag var 18 och skulle ta körkort och plötsligt slog det mig bara. Antingen måste jag sluta skära mig och satsa på en framtid eller så skulle jag hålla på tills jag tog död på mig.

??I dag är Anders 22 år och har ett bra liv. En lägenhet i Umeå, ett jobb han trivs med, en trygg familj. Fortfarande med en mage han önskar mer såg ut som ett sexpack, men i dag kan han skratta åt sådant han inte gillar med sig själv. Till och med stå på scen och med humor berätta om vad han har upplevt.

?— Om jag håller tusen föreläsningar och bara lyckas rädda en person från att skära sig så är det stort. Då har jag lyckats vända det destruktiva till något bra.

??Anders valde livet — efter fem år av självskadande utan att någon vuxen reagerade. Ändå visar studier att över 40 procent av ungdomar i årskurs sju och åtta har skadat sig själva någon gång under det senaste halvåret. Åtta procent har gjort det fem gånger eller mer. Det berättar psykiatrisjuksköterskan Magnus Skog. Han tycker att personal inom både elevhälsan och akutsjukvården måste bli mer uppmärksam. ?

— Vi lägger ner mycket energi på att prata om riskerna med rökning och alkohol, men ser inte, eller vill inte se, hur destruktivt ungdomar kan hantera sin ångest, säger han.??

Magnus Skog är vårdenhetschef på en vuxen­psykiatrisk mottagning vid södra Älvsborgs sjukhus. Han är också en av fem projektledare för Nationella självskadeprojektet som drivs av Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att utveckla vården och minska antalet unga med självskadebeteende. ?

Att vuxenvärlden och vården inte ser tror Magnus Skog till stor del beror på kunskapsbrist. Inom ramen för det nationella självskadeprojektet har han varit med och tagit fram ett samtalsstöd för att göra personalen tryggare. Ett huvudbudskap är att vara nyfiken och ställa frågor utan att vara dömande.?

— Vi hör från patienter att dömande inte är ovanligt. Det här är unga som redan känner självförakt och som dessutom skäms för att de är olyckliga och skär sig i stället för att vara glada och lyckliga som alla andra. En dömande attityd kan göra att vårdrelationen bryts innan den har etablerats.?

Bekräfta, eller validera, i stället patienten. Säg att du ser skadorna och att du förstår. Säg att hen inte är ensam. Att det finns hjälp att få, och att du vet var. Säg: ”Jag ser att du är ledsen”, i stället för: ”Du ska inte vara ledsen”.

??Inom ramen för projektet får personal inom somatisk akutsjukvård fördjupad utbildning i bemötande och inom psykiatrin erbjuds de en grundutbildning i dialektisk beteendeterapi, dbt. Enligt Magnus Skog märks det att kunskapen blir bättre. Förr pratades om manipulativa unga kvinnor som spelade ut personal mot varandra. I dag finns en större förståelse för att självskadande kan vara det enda sättet patienten har för att dämpa sin ångest. Att det till och med kan vara livräddande. ??

Utbildningen har minskat avståndet mellan personal och unga som skadar sig själva. När sjuksköterskor och läkare praktiserat färdighetsträning på sig själva får Magnus Skog ofta höra att det är det bästa de har gjort.?

— Färdighetsträningen är en sorts livskunskap där man lär sig att reglera känslor och att bekräfta sig själv och andra. Den hjälper personalen att inte se sig själva och patienterna som ”vi och dem”. Att byta fokus och tänka att självskadande är patientens enda val just nu minskar både belastningen och får personalen att vara mindre dömande. Fördömande är ett förhållningssätt som inte hjälper.?

Magnus Skogs råd är att se bortom förutfattade meningar och fördomar. Ställ frågor till pojkar eller unga män också. Forskning har visat att 40 till 45 procent av dem som skadar sig själva är killar. I vården är de ovanligare. Om det nu beror på att killar inte söker hjälp eller att vårdpersonal inte ser dem.?

— Självskadande är ett vitt begrepp; det kan vara att utsätta sig för destruktiva relationer och sexuellt våld. Det kan också vara att dunka huvudet i väggen, förgifta sig eller utsätta sig för fysiskt våld. Se det som en varningssignal om en kille för tredje gången kommer med sönderslagna knogar. Öppna dina sinnen i mötet med ungdomar, säger han.

TRE BEHANDLINGSMODELLER:
DBT – dialektisk beteende­terapi är en kognitiv beteendeterapi där patienten får hjälp att utveckla nya och mer effektiva sätt att hantera smärtsamma känslor. Terapeuten har ett validerande förhållningssätt som kontrast mot den invaliderande omgivning patienten har levt i. Terapeuten är empatisk och stöd­jande, men också förändrings­inriktad och välvilligt krävande.

MBT – mentaliseringsbaserad terapi har sin grund i en psykodynamisk tradition. Syftet är att förbättra patientens mentaliseringsförmåga, vilket innebär att öva upp förmågan att föreställa sig sitt eget och andras inre. Mentalisering handlar om att lära sig skilja mellan sina egna och andras mentala tillstånd, och mellan mentala tillstånd och yttre verklighet.

ERGT – emotion regulation group therapy är en tilläggsbehandling som riktar sig till dem som redan har en individuell samtalskontakt. En gruppterapi med fem till åtta patienter där fokus ligger på att förstå sina känslor och på hur de val som görs i vardagen påverkar självbild och självkänsla. ”Jag vill vara en bra vän och för att vara det väljer jag att agera så här…”

Läs mer:
www.nationellasjalvskadeprojektet.se

Vad är självskadebeteende?

”En avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden — utan självmordssyfte.” Skärande ses som ett symtom på svår ångest som upplevs här och nu – och som ibland beror på en emotionell personlighetsstörning.

Lästips:
Perseius K-I. Att tämja en vulkan: om emotionell instabilitet och självskadebeteende. Studentlitteratur 2012.
Skador bland barn i Sverige. Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling. Socialstyrelsen 2011: http://korta.nu/sjalvskada

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida