Var tredje jobbar deltid – främsta skälet är trötthet

Var tredje sjuksköterska och biomedicinsk analytiker jobbar deltid. Av barnmorskorna är det varannan. Den främsta anledningen är behov av vila och återhämtning, visar en ny rapport från Vårdförbundet. "Vi har för många patienter per sjuksköterska. Man hinner inte med", säger Vendela Knuutinen, som jobbar 80 procent.

Vårdfokus har träffat flera sjuksköterskor som har gått ner i arbetstid på grund av en hög arbetsbelastning. Vendela Knuutinen, 26 år, är en av dem. Med två års erfarenhet av sjuksköterskeyrket på Danderyds sjukhus hjärtavdelning, har hon redan hunnit med en sjukskrivning på grund av stress. När hon försökte trappa upp till heltid igen, kände hon att orken inte räckte till.

– Jag har haft många tankar kring varför jag inte klarar av att jobba hundra procent. Är det något fel på mig? Men det är så mycket den här ”förväntansångesten”, att jag inte vet hur dagen kommer att se ut. Om det blir överbeläggning, om vi är underbemannade, om det kommer in någon väldigt sjuk patient…

Situationen för sjuksköterskorna på Danderyds sjukhus förändrades till det sämre under våren. Arbetsbelastningen ökade rejält när de fick gå upp till sex patienter att ansvara för under sina arbetspass, berättar Vendela Knuutinen.

– När vi gick upp till sex patienter lovade de att vi inte skulle få fler överbeläggningar. Men det har vi ju fått ändå. Så nu har vi sju patienter ibland, som jag har haft i dag. Den ena av dem har jag bara hunnit träffa lite kort på morgonen.

Var tredje sjuksköterska väljer att jobba deltid

Vendela Knuutinen är långt ifrån ensam i att känna sig otillräcklig och under ständig press på jobbet. Bara på hennes avdelning finns flera unga kollegor som också funderar på att gå ner i arbetstid för att orka med.

Var tredje sjuksköterska och biomedicinsk analytiker väljer att jobba deltid. Av barnmorskorna är det så många som varannan som går ner i arbetstid. Drygt hälften av dem jobbar deltid för att få mer vila och återhämtning och inte på grund av småbarn, enligt Vårdförbundets nya rapport ”Jag orkar inte jobba mer än deltid.”

När så många medlemmar i Vårdförbundet arbetar deltid och betalar med sin lön, livslön och pension, ser Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, situationen som ett systemfel.

– Det är väldigt få som jobbar som vi. De flesta som jobbar skift går hem fredag och är lediga över helgen och röda dagar. Det är inte vi. Dygnsvilan har också gjort att många har fått väldigt konstiga scheman. Vi har en rotation som gör att folk inte orkar jobba heltid. Det är faktiskt förödande.

”Tempot har ökat ofantligt”

Vårdförbundets medlemmar prioriterar arbetstidsfrågan högst, enligt den senaste medlemsenkäten. En som skriver under på den prioriteringen är 56-åriga sjuksköterskan Anna Härnström.  Hon har jobbat som sjuksköterska på Länssjukhuset Ryhovs pacemakermottagning i Jönköping i 15 år och jobbar 90 procent för att orka med.

– Vi har en rätt hög belastning och hög rotation på våra patienter. Vi har mycket på mottagningen också. Vi springer på hela sjukhuset och testar pacemakrar inför till exempel magnetkameraundersökning och strålbehandlingar. Det rycks mycket i oss och vi har långa dagar.

Det är ingen brist på sjuksköterskor på hennes avdelning och bemanningen är som den ska vara, berättar hon. Närmaste cheferna är förstående och stämningen god bland kollegorna. I hennes schema ingår, utöver kontorstider på mottagningen, även att rotera på hjärtvårdsenheten. Helgjobb finns också med. Men att ha ett heltidsmått på 40-timmar i veckan sliter för mycket, berättar Anna Härnström.

– Variationen är kul tycker jag. Men tempot i vården har ökat något ofantligt sedan jag började jobba för 25 år sedan. Om heltid hade varit 36 timmars arbetsvecka – då hade jag jobbat heltid. Alla dagar i veckan!

Chef delar bilden om hög belastning

På Danderyds sjukhus hjärtavdelning håller vårdenhetschef Susanne Isberg med sina medarbetare om att belastningen på en heltidstjänst är för hög.

– 80 procent borde vara en heltid. Då skulle vi också lättare kunna rekrytera.

Susanne Isberg försöker tillmötesgå medarbetarnas önskemål att få arbeta deltid.

– Det är för mycket med sex patienter för sjuksköterskorna. Jag försökte säga ifrån tillsammans med de andra enhetscheferna när det skulle införas, men det går tyvärr inte att påverka så mycket uppåt.

Utöver veckoarbetstiden, som i dag är 38,15 timmar, borde också belastningen minska. Som det ser ut dagsläget är det omöjligt att ta pauser under arbetspassen, berättar sjuksköterskan Vendela Knuutinen.

– Ibland när jag kom hem fanns det inte ork till något annat. Det är bara att lägga sig ner helt slut på soffan.

Hur ser du på hållbarheten för dig i längden, så som du beskriver situationen?

– Jag vet inte, det känns orättvist att jag har lagt ner så mycket tid, tre års högskoleutbildning på det här. Och kommit ut i ett jobb där lönerna är lägre än andra yrken, och så orkar jag inte jobba heltid. Kanske vidareutbildar jag mig till narkossjuksköterska, så jag bara har hand om en patient åt gången. Eller så funderar jag på att byta bana helt.

Arbetstid blir central förhandlingsfråga

Enligt Sineva Ribeiro blir arbetstidsfrågan en central förhandlingsfråga under avtalsrörelsen som snart drar i gång med motparten SKR, Sveriges kommuner och regioner. Situationen, med ökande deltider och sjukskrivningar oroar Vårdförbundets ordförande.

– I dag förväntas sjuksköterskor att jobba på toppen av sin kompetens i patientnära arbete hela tiden. Och det orkar ingen. Då blir man sjuk. Du behöver dina pauser, du behöver kompetensutveckling, du behöver tid som inte är patientnära tid. Du behöver utvecklingstid för att överhuvudtaget orka. Det finns en syn på de här yrkena som faller ut fel, säger Sineva Ribeiro.