Vård till beroende

Att lindra smärta och ångest hör till sjukvårdens stora uppgifter. Men när har pillren gjort sitt? Till mottagningen Tilma kommer de som har fastnat i ett beroende.

Patienterna som kommer till Tilma, en rehabiliteringsenhet i Varberg med dagvård för läkemedelsberoende, har under många år, ibland halva sitt liv, fått tabletter mot smärta, oro och sömnsvårigheter utskrivna.

– När jag förklarar hur deras vanliga sömnmedel, lugnande eller smärtstillande läkemedel påverkar kroppen rent medicinskt och skapar biverkningar får patienterna kraft till att bryta sitt beroende. Med samtal och coaching får de stöd att förändra sitt liv, säger Gunilla Dalenbäck, sjuksköterska och behandlare på Tilma.

Alla yrkeskategorier är representerade bland patienterna. De är ansvarstagande och drar ett stort lass både på jobbet och hemma. När de först får medicinerna för sin fibromyalgi, sin nack- eller ryggvärk eller sina sömnsvårigheter känns det bra. Äntligen en lindring. Men ganska snart hjälper inte dosen. Då ökar de den, eller kombinerar med andra preparat. Skriver inte läkaren ut mer, går patienten till en annan. En dag förslår inte medicinerna. I stället upplevs ursprungsbesvären med smärta som värre än någonsin. Ångesten får livsgnistan och orken att försvinna.

Det långvariga bruket av tabletter leder till biverkningar, något som patienten inte alltid har informerats om. Tilmas läkare Sten Fritz beskriver biverkningarna som depressiva besvär, ångest, värk, hjärtklappning, förstoppning, illamående och panikkänslor. Lätt att misstolka som patientens grundproblem, vilket ofta också sker när hon söker hjälp i den vanliga sjukvården.

Tilma är en av få mottagningar i landet som är specialiserad på att hjälpa den växande gruppen läkemedelsberoende. Hjälp behövs. För nedtrappningen är inte lätt och den tar tid. Det handlar inte bara om att rent medicinskt rena kroppen från substanser som dagligen har tillförts under åratal. Patienten måste också ändra sitt beteende.

På Tilma är samtalen viktiga. Patienterna kommer ibland flera gånger i veckan för timslånga samtal under den första fasen, då den långsamma nedtrappningen till tablettfrihet pågår. Mottagningen tar hand om patientens beroendeframkallande läkemedel och portionerar ut dem. För att minska besvären under nedtrappningen ges ofta öronakupunktur. När patienten inte längre tar några mediciner följer minst ett års uppföljning. Att få ned tablettförbrukningen till noll är en förutsättning för att patienten ska kunna tillgodogöra sig kognitivt inriktad beteendeterapi. Behandlingen gör inte alltid patienterna smärtfria eller utan ångest, men de mår bättre än när de var tablettberoende.

– Under våra samtal kommer vi ofta in på de stora frågorna som: Vad var det egentligen som ledde fram till beroendet? Vilka krav ställer patienten på sig själv? berättar Gunilla Dalenbäck.

För några är nedtrappningen vänd! värst. För andra kommer utmaningen när de på allvar ska lära sig leva utan läkemedel.

– Opioiderna i dem kickar i gång kroppens eget belöningssystem och det känns som om livet är lättare att leva. Nu måste patienten lära sig leva utan den artificiella kicken.

När värken sätter in gäller det att fråga sig: Vad är det jag behöver – egentligen? Svaret kan vara en stunds vila eller en promenad i stället för en tablett.

Gunilla Dalenbäck var som sjuksköterska i akutsjukvården van vid korta möten och snabba avsked. På Tilma har hon gott om tid för samtal. Tidsbristen i den övriga sjukvården ser hon som en bidragande orsak till att patienter fastnar i ett beroende. Ett recept i handen gör många nöjda, tilltron till läkemedlens förmåga är ofta stor. Men om patienten har kvar samma problem efter några veckor eller en månad är det inte mer medicin av samma sort som behövs, utan något helt annat.

– Vi är bra på att behandla symtomen, men sämre på att se till orsaken. Om jag söker vård i sorg för att min livspartner har dött kanske läkaren inte har resurser att ge mig samtalsstöd, men jag kan få sömntabletter och ångestdämpande mediciner. Det går snabbt, säger Gunilla Dalenbäck.

Hon tycker också att det i samhället finns liten tolerans mot att må dåligt.

– Vi ska inte ha någon smärta eller vara olyckliga. Det finns inte tid att ta hand om det som har orsakat smärtan eller sorgen.

Många är fast  i beroende
Patientorganisationerna RFHL och Kilen uppskattar antalet läkemedelsberoende i Sverige till 200 000. Myndigheterna saknar rikstäckande siffror, men i ett regionalt vårdprogram om läkemedelsberoende i Stockholms läns landsting beräknas antalet i landet vara mellan 80 000 och 200 000 personer.
      
Beroendet har ökat, det uppger bland andra Birgitta Jonasson, som skrev Riksförsäkringsverkets rapport Sjukskrivna och vanebildande läkemedel (2003:13) och Mobilisering mot narkotika som har gjort utredningen Överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel ? analys och åtgärder.

Vad händer i kroppen?
En förklaringsmodell är Gaba-hypotesen. De lugnande medlen konkurrerar med kroppens egen produktion av hormoner, till exempel Gaba. Genom ständig tillförsel av artificiella substanser utifrån minskar den kroppsegna produktionen till en allt lägre nivå. De konstgjorda substanserna kan aldrig helt kompensera för kroppens minskade produktion. Först när kroppen är fri från de artificiella preparaten kan kroppen fungera igen.

Vad är Gaba?
Gamma-aminosmörsyra är en aminosyra som fungerar som signalsubstans i hjärna och ryggmärg. Gaba finns naturligt i kroppen och har en lugnande, ångestdämpande och sömngivande verkan. Bensodiazepiner förstärker effekten av Gaba.
Källa: Ashton C H. Bensodiazepiner ? hur de påverkar kroppen och hur man trappar ner. Evoca information, 2006. 

Tilmas behandlingsmodell
Tub, Terapi och utvärdering av beroendeframkallande läkemedel, bygger på en metod med nedtrappning och samtal som utvecklades på S:t Görans sjukhus i Stockholm under 1980-talet. Under förra året behandlades 59 patienter på Tilma i Varberg. Av dem blev 19 fria från läkemedel och 24 var inne i behandlingsfasen med ettårsuppföljning efter att medicinerna har satts ut.
Läs mer: www.tilma.se

Manual på nätet
NEn manual för nedtrappning enligt Tub-modellen finns under länken Prof Ashton, klicka på other languages så finns den på svenska.
Gå in på www.benzo.org.uk

TILMA = Terapi, information vid läkemedelsavvänjning