Vardagen väckte nyfikenheten

Vardagen väckte nyfikenheten
Lusten att forska väcktes i jobbet. Sjuksköterskan Johanna Fridsén tog vägen via C-uppsatsen. Foto: Ulf Palm

Forskarlust. Uppdatering av den gamla utbildningen med en C-uppsats gav Johanna Fridsén möjlighet att forska. Då upptäckte hon att akutvården missar många organdonatorer.

3 september 2014

Johanna Fridsén kompletterade sin äldre sjuksköterskeutbildning till kandidatexamen med C-uppsats, efter att ha blivit sugen på att forska under en fortbildningskurs. Nu har hon publicerat resultaten av en studie om organdonatorer i Läkartidningen.?

— Betydligt fler patienter skulle kunna bli möjliga organdonatorer, med färre missar på akuten och på iva. Resultatet av studien har lett till skärpta rutiner på Mora lasarett, säger Johanna Fridsén, donationsansvarig sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen i Mora.

?Som donationsansvarig sjuksköterska hade hon noterat att frågan om möjlig organdonation inte alltid tas upp när en stor stroke är konstaterad — trots att behovet av organ är stort. Efter C-uppsatsen ville hon ta reda på orsakerna.?

— Jag frågade en nyligen disputerad läkare om han kunde vara min handledare för en sådan studie, och så talade jag med avdelningschefen och med vår donationsansvariga läkare. De sade ja till projektet, och sedan genomförde jag studien som är en journalgranskning, säger Johanna Fridsén.?

Hennes nyligen avlagda kandidatexamen gav de nödvändiga kunskaperna för att studera förhållanden på den egna arbetsplatsen.?

— Arbetet med C-uppsatsen hade lärt mig att läsa och granska vetenskapliga artiklar, att göra litteratursökningar och att formulera mig på ett vetenskapligt godkänt sätt. Utan den forskningsutbildningen hade jag inte kunnat genomföra studien om organdonatorer. ??

Ytterst få av de patienter som avled på Mora lasaretts intensivvårdsavdelning blev organdonatorer under en fyraårsperiod, enligt Johanna Fridséns forskning. Nära 70 procent av de möjliga donatorerna missades.?

— Vårdkedjan fungerade inte. Många gånger hade patienterna inte tagits om hand på rätt sätt på akuten, där de inte hade blivit intuberade för att upprätthålla syresättningen, eller så uppmärksammades det inte på iva att patienten kunde bli en möjlig donator, säger Johanna Fridsén.

?En förutsättning för organdonation är att patienten har avlidit i total hjärninfarkt under respiratorbehandling. Därutöver är det lag på att patienten innan dess ska ha vårdats för sin egen skull. Vem som sedan kan bli donator avgörs från fall till fall av tjänstgörande transplantationskirurg.??

Efter forskningsprojektet har Johanna Fridsén börjat utbilda personalen vid Mora lasarett om organdonation, bland annat akutens AT-läkare.?

— Det har redan gett resultat! Akuten har upprättat en handlingsplan för hur de ska ta hand om medvetslösa patienter. Det hade de inte tidigare.?

Personalen på Mora lasarett får också utbildning så att de känner större trygghet i att hantera situationer med organdonation när de uppkommer.?

— Det finns en rädsla hos personalen för att till exempel bryta mot någon lag. Det har gjort att de tidigare, i vissa fall, kanske inte har gått vidare med frågan om organdonation.?

— Allmänheten är däremot ganska upplyst. Det svåra för dem är att deras anhöriga har dött, men däremot oftast inte att få frågan om organdonation. I allt högre utsträckning ställer de till och med frågan själva.??

Johanna Fridsén hoppas att hennes forskning ska inspirera fler donationsansvariga sjuksköterskor att göra liknande studier på sina arbetsplatser. ?

— Jag tror att frågan om organdonatorer behöver lyftas lokalt. Det är väldigt olika hur aktiv verksamheten är på olika sjukhus. Det gäller att det finns väl inarbetade rutiner och tillräckligt med van personal.??

För sjuksköterskor med äldre utbildning ser hon komplettering med C-uppsats som något positivt.?

— Det är ett sätt att fördjupa yrkesrollen. Den som vill hänga med och utveckla sin avdelning behöver många gånger kunna tillgodogöra sig vad forskningen säger.


Funderar du på att komplettera din grundutbildning?
I vissa landsting finns pengar avsatta till tjänstledighet med lön för att komplettera grundutbildningen — ta upp frågan med din arbetsgivare om du är intresserad!

Högskolornas antagningskrav finns på: www.antagning.se

C-uppsatsen allt viktigare
Allt fler högskolor kräver kandidat­examen med C-uppsats på 15 hög­skolepoäng för intagning till specialistutbildningar. Det saknar sjuksköterskor med äldre utbildningar.

Kompletteringsutbildning ges vid vissa lärosäten — och innebär för de flesta ett års studier på halvfart, först vetenskaplig teori och metod och sedan C-uppsats.

Sjuksköterskor med utbildning enligt 1982 års studieordning, 80-poängsutbildningen, behöver komplettera med 30 poäng i omvårdnadsämnet innan de är behöriga att söka kursen i vetenskapsteori. Att det finns ett stort intresse för att komplettera grundutbildningen visar söktrycket till en uppdragsutbildning i Skåne som startar nu i höst. De 25 platserna blev snabbt fyllda.

Linköpings universitet hör till det fåtal lärosäten som inte kräver C-uppsats för antagning till specialistutbildning. Däremot är det krav på 15 högskolepoäng i vetenskaplig metodik, och sökande utan C-uppsats hamnar i en lägre prioriterad antagningsgrupp.

Om Johanna Fridsén

  • Ålder: 45 år
  • Aktuell: Publicerade artikeln "Möjliga organdonatorer missas på landsortssjukhus" i nr 25-26 av Läkartidningen 2014.
  • Bakgrund: Sjuksköterskeexamen 1989, narkossjuksköterska 1996, kandidatexamen med C-uppsats 2010.
  • Yrke: Donationsansvarig sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen vid Mora lasarett.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida