Vården kan tvingas bryta mot tystnadsplikten
Vårdförbundet är kritiskt till justitieminister Thomas Bodströms förslag att personalen i hälso- och sjukvården ska bli skyldig att lämna ut uppgifter om sina patienter till Säpo.
Enligt Svenska Dagbladet finns det på justitiedepartementet ett utkast till lagförslag om att tvinga hälso- och sjukvårdspersonal att lämna ut vissa uppgifter om patienters medicinska och personliga förhållanden om Säpo frågar.
Det kan vara frågor om en viss patient sköter sin medicinering, om en eventuellt tidigare hotfull attityd gentemot någon har förändrats eller ej, om permission har beviljats och andra uppgifter som rör behandlingen.
Regeringen väntas lägga fram förslaget i en proposition nästa månad.
I dag har polisen bara rätt att fråga om en viss namngiven person befinner sig på vårdinrättningen.
Bakgrunden till förslaget är den hårda kritik som säkerhetspolisen fick utstå efter mordet på Anna Lindh i september 2003. Regeringen lät då förre justitiekanslern Hans Regner utreda Säpos agerande.
Integritet och trygghet
I november förra året presenterade han Personskyddet för den centrala statsledningen (SOU 2004:108). Hans Regner ansåg inte att Säpo hade begått något fel men menade att det fanns brister i regelverket. Han efterlyste också bättre möjligheter för Säpo att avvärja hot mot ledande politiker och mot kungafamiljen.
Utredaren ansåg att Säpo under vissa förutsättningar ska kunna få uppgifter från hälso- och sjukvården och kriminaltjänsten.
Vårdförbundet fick förslaget på remiss och betonade i sitt svar att skyddet för patienternas integritet är en av de viktigaste förutsättningarna för att de ska känna trygghet och kunna lita på hälso- och sjukvården.
Det är också avgörande för patientsäkerheten. Avsteg från sekretess och tystnadsplikt ska vara väl motiverade och inte lämna utrymme för godtyckliga bedömningar.
? Det är ju ganska märkligt att justitiedepartementet nu föreslår ändringar i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, säger Vårdförbundets jurist Carita Fallström.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, reglerar bland annat i 2 kapitlets elfte paragraf när man som vårdpersonal är skyldig att lämna ut uppgifter. Annars regleras tystnadsplikten för offentligt anställd personal i sekretesslagen.
Vårdförbundet avrådde
Uppgifter om permissioner och planerade utskrivningar av ?hotpersoner? kan vara relevant att lämna ut, tyckte förbundet. Däremot är det oklart vilka andra uppgifter som kan vara av direkt eller avgörande betydelse för hotbildsbedömningen. Utredningen bör därför kompletteras så att inga oklarheter råder.
? Vi sa också att det måste utredas vidare vem eller vilka inom hälso- och sjukvården som ska bedöma om informationen är relevant för säkerhetspolisen. Om det ska vara upp till varje enskild personal eller göras av en särskilt angiven befattningshavare, säger Carita Fallström.
Frågan upp om att upprätta ett centralt register över personer intagna för psykiatrisk vård för att underlätta säkerhetspolisens efterforskningar togs också upp i betänkandet. Men utredaren konstaterade att det låg utanför uppdraget att föreslå ett sånt register.
? Vi valde trots det att i vårt remissvar påpeka att vi å det bestämdaste avrådde från ett sånt register, säger Carita Fallström.
Många detaljuppgifter
Men nu föreslår Socialstyrelsen att just ett sådant register ska upprättas i en skrivelse till regeringen. I samråd med rättsmedicinalverket och den nationella psykiatrisamordnaren föreslår man ett individbaserat register över patienter tvångsvårdas inom psykiatri och rättspsykiatri.
Idag finns det inget system för att på nationell basis se till att kraven på patientsäkerhet, rättssäkerhet och samhällsskydd upprätthålls, skriver man.
Enligt förslaget ska det i registret ingå uppgifter om till exempel klinik, vårdtidens längd, diagnos, missbruk, brott som har begåtts, rymning, permission.
Om tvångsåtgärder som bältesläggning, isolering och konvertering mellan frivillig vård och tvångsvård förs in kan registret dessutom ersätta både det individbaserade och det kvartalsbaserade tillsynsregister som finns i dag.