Vården kränker könsstympade

Kunskaperna brister, riktlinjerna är otillräckliga och personalens egen upprördhet påverkar deras möte med könsstympade patienter, konstaterar sjuksköterskan Vanja Berggren i sin nyligen framlagda avhandling.

– Vården får inte låta inställningen till könsstympning påverka mötet med drabbade kvinnor. Vi måste ha gjort upp med vår upprördhet så att vi kan möta kvinnorna med respekt för vad de har varit med om och koncentrera oss på hur vi kan hjälpa dem, säger sjuksköterskan Vanja Berggren.

I en av avhandlingens sex studier har hon genomfört kvalitativa intervjuer med 22 omskurna kvinnor från Sudan, Somalia och Eritrea om hur de har upplevt mötet med svensk sjukvård.

– Vid gynekologiska undersökningar kände en del kvinnor sig som objekt. Flera personer tittade på dem samtidigt utan att de hade tillfrågats i förväg. Först i efterhand förstod de att de hade varit studieobjekt.

Flera kvinnor hade också en känsla av att barnmorskor och läkare i samband med förlossningar inte visste hur de skulle klippa upp de hopsydda kvinnorna, berättar Vanja Berggren.

En fråga för eldsjälar

I Sverige bor det omkring 15 000 kvinnliga invandrare från länder som praktiserar den mest omfattande formen av kvinnlig omskärelse (infubulation) och det är länge sedan detta var ett nytt fenomen i svensk hälso- och sjukvård.

– Men det finns ett stort behov av att öka kompetensen. Det finns i dag ingen obligatorisk utbildning för de personalgrupper inom vård och social omsorg som kommer i kontakt med dessa kvinnor, konstaterar Vanja Berggren som tillvardags undervisar på högskolan i Kristianstad.

Internationell hälsa

Tidigare forskning har pekat på ett stort kommunikationsproblem där kvinnorna är blyga och barnmorskor och skolsköterskor är rädda att förlämpa och inte vågar fråga.

Vanja Berggren lägger fram sin avhandling inom området internationell hälsa, ett ämne som hon tycker är extra angeläget för vårdpersonal.

– Vi är en del av världen och allt fler kommer hit från andra länder. Då är det viktigt att veta hur svenskar med utländsk bakgrund mår i Sverige.

Barnmorskor i Sudan

Fem av de sex delstudierna i hennes avhandling är gjorda i Sudan, ett av de länder där könsstympning är vanligt men lika förbjudet som i Sverige. I nära samarbete med psykologer från Afhad university for women, ett universitet med lång tradition av att arbeta mot könsstympning, intervjuades över 250 kvinnor, män och barnmorskor.

Intervjuerna med barnmorskorna gjorde Vanja Berggren själv.

– Det visade sig att motiven till att utföra könsstympningen är tradition och socialt tryck och att det är far- och morföräldrar och barnmorskor som är pådrivande. Att barnmorskorna drev på berodde dels på att de tjänade pengar på att utföra ingreppen, men också på att de ville förbättra kvinnans möjlighet att bli gift eller förbli gift.

Men att en positiv förändring är på gång kunde Vanja Berggren se redan i den studie som inledde hela avhandlingsarbetet där hon intervjuade unga par i Sudan. De hade nämligen bestämt att inte låta sina döttrar utsättas för stympning. 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida