Vårdens ögon och öron
Vart tar alla sjuksköterskor vägen? löd en rubrik i förra numret av Vårdfacket. Artikeln redogjorde för en stor EU-finansierad studie om sjuksköterskors yrkesvillkor i Europa. Frågan i rubriken ställs i länder över hela världen. Varje gång jag deltagit i internationella sammanhang de senaste åren har punkten »Nursing shortage« , sjuksköteskebristen, stått på dagordningen. I nästan alla länder är bristen på sjuksköterskor en aktuell diskussionsfråga som berör patientsäkerhet, arbetsvillkor och arbetsorganisation.
I det här numret av Vårdfacket uppmärksammar vi ny amerikansk forskning i frågan. I USA har flera stora undersökningar presenterats som visar samband mellan sjuksköterskebemanning och patientsäkerhet. Undersökningar har publicerats i välkända medicinska tidskrifter som JAMA och New England Journal of Medicine. De har också uppmärksammats i landets nyhetsmedia.
Bakgrunden är en omfattande brist på sjuksköterskor även i USA. Det har kommit många rapporter de senaste åren om att sjukhusen drivs med för få sjuksköterskor. Undersökningar visar också att sjuksköterskorna har högre stressnivåer än annan sjukvårdspersonal. En undersökning från 2001 visade att var femte sjuksköterska på akutsjukhusen funderade på att lämna sitt arbete inom ett år. Utbrändhet är ett stort problem.
Både läkare och sjuksköterskor har pekat på att vårdkvaliteten i hög grad vilar på graden av sjuksköterskebemanning på akutsjukhusen.
Frågan har också uppmärksammats politiskt. I delstaten Kalifornien har ett lagförslag röstats igenom som ålägger akutsjukhusen att inte låta en sjuksköterska ha fler än sex patienter att ansvara för på en vårdavdelning, en siffra som enligt lagen på sikt ska sänkas.
En av undersökningarna, publicerad i JAMA, har gått igenom behandlingsstatistik för 232 342 kirurgpatienter från 168 sjukhus i delstaten Pennsylvania. När behandlingsresultaten jämfördes med sjuksköterskebemanningen på sjukhusen såg man en högre dödlighet där sjuksköterskebemanningen var lägre (se vidare Vårdfackets artikel på sidan 18).
I undersökningen användes också enkäter där sjuksköterskor på de berörda sjukhusen fick beskriva sin situation. Det visade sig att de sjuksköterskor som arbetade på sjukhusen med den lägsta bemanningen var betydligt mer missnöjda och antalet utbrända dubbelt så stort som på sjukhusen med den högsta bemanningen.
Undersökningens slutsats är att med större satsning på sjukskötersketäthet skulle både patientsäkerhet och arbetstillfredsställelse öka.
De amerikanska studierna har också uppmärksammats av ICN, den internationella sjuksköterskeorganisationen och tagits till intäkt för uttalanden att världens länder måste göra något konkret åt bristen på sjuksköterskor.
Forskaren Linda Aiken, som ledde Pennsylvania-studien, blir en av huvudtalarna på ICN:s internationella konferens i Marrakech i sommar.
Sambandet mellan dödlighet och sjuksköterskebemanning förklarar forskarna med att sjuksköterskorna är vårdens »ögon och öron«. De har tillräcklig kompetens att bedöma om en patient blir sämre, samtidigt som de finns nära patienten. När de inte är tillräckligt många kan patienter försämras utan att det upptäcks.
Det kan tyckas vara ett enkelt och tydligt samband. Ändå har företrädare för den amerikanska vårdbranschen redan kritiserat forskningen och sagt att ett samband mellan sjuksköterskebemanning och patientdödlighet inte kan bevisas.
Naturligtvis är frågan komplicerad. I omvårdnadsforskaren Kerstin Segestens skrift The Dream Team från 1996 försökte hon i en genomgång av forskningsläget på området komma fram till en ideal bemanning. Slutsatsen blev att varje vårdenhet måste bemannas utifrån sin egen förutsättning. Vissa behöver högre sjukskötersketäthet, andra lägre.
När också politiska och ekonomiska faktorer vägs in blir bilden än mer komplicerad.
Ändå kan man önska att den nya amerikanska forskningen kunde ge debatten om patientsäkerhet ny näring. Att det grundläggande sambandet mellan kompetens nära patienten och patientsäkerhet får bli en självklar utgångspunkt.
Och att perspektivet vidgas från akutsjukvården till övrig vård. I äldrevården finns många svårt sjuka patienter som behöver gott om tränade och välutbildade ögon och öron i sin närhet.