Vårdförbundet försvarar omvårdnadsdokumentation

Bra med en översyn, men ge er inte på dokumentationen av omvårdnadsinsatser! Och behåll signeringskravet.

Det är de viktigaste synpunkterna i Vårdförbundets kommentarer till Socialstyrelsens förslag när det gäller förändringar av patientjournallagen och de föreskrifter som är knutna till den. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att se över lagen.

Vårdförbundet efterlyser också en djupare granskning av problem som kan uppstå i och med att allt mer av vården bedrivs som privata entreprenader. Det skapar oklarheter vad gäller reglerna för hur journaler kan flyttas mellan olika vårdgivare och det är också oklart vad som händer med journalerna om entreprenaden upphör.

Vårdförbundet tycker att Socialstyrelsen ger en orättvis bild av omvårdnadsdokumentationen som exempel på onödig dubbeldokumentation.

Visst kan en del journaler vara dåliga, men det beror inte på att omvårdnadsjournaler som sådana är en dålig idé utan snarare på att utbildningen i hur journalerna ska föras är dålig samtidigt som riktlinjerna från verksamhetsledningen är otydliga.

Gör det möjligt för alla yrkeskategorier att se varandras journalanteckningar! Det är ett bättre sätt att förbättra dokumentationen och undvika dubbeldokumentation, menar Vårdförbundet.

Signeringskravet viktigt
Socialstyrelsen föreslår att signeringskravet ska mjukas upp. I vissa fall ska det också i fortsättningen vara obligatoriskt, men i andra ska verksamhetschefen få avgöra vad som måste signeras. Vårdförbundet motsätter sig detta och vill att signeringskravet behålls. Det är väsentligt att yrkesutövaren genom sin signering bekräftar en antecknings riktighet. Detta kan få stor betydelse, inte minst i rättsliga sammanhang, skriver Vårdförbundet bland annat.

Vårdförbundet vill både mjuka upp och stärka sekretessreglerna.

När det gynnar patienten, till exempel när journaluppgifter behöver föras mellan olika vårdgivare i en vårdkedja, bör de i dag stelbenta sekretessreglerna mjukas upp.

När det missgynnar patienten, till exempel om personal som inte är inblandad i vården av en enskild patient tittar i journalen av nyfikenhet eller i utbildningssyfte, bör reglerna skärpas – eller åtminstone göras tydligare.

Det så kallade Blomman-fallet på Sahlgrenska i Göteborg tas upp som exempel på sådant som inte får förekomma. En sjuksköterska dömdes ju för en tid sedan för att hon tittat i statsrådet Leif Blombergs journal när han var patient på sjukhuset.

Vårdförbundet föreslår att de regler om inre sekretess som nu finns i en förordning ska föras in i själva lagen.

Lyfter fram masar
I det sammanhanget lyfter Vårdförbundet fram de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna (masarna), som föreslås få ansvar för att se till att den inre sekretessen följs i kommunerna.

Vårdförbundet är överens med Socialstyrelsen om att man bör se över IT-hanteringen av journaler i ett större sammanhang samt att regler bör införas som gör det möjligt för privata vårdgivare att överlämna journaler till landstingens arkiv för »slutförvaring«.

Vårdförbundet instämmer vidare i att också icke legitimerad personal som vikarierar på till exempel en sjukskötersketjänst ska vara skyldig att föra journal.

Även andra yrkesgrupper, till exempel biomedicinska analytiker, bör föra journalanteckningar om sådant som är av värde för vården av patienten.