Vårdförbundet vill väcka debatt om nytänkande i vården

En bild, en riktning, en idé. Inget färdigt förslag finns, men ett försök att väcka debatt om hur vården möter människor.

Vi vill att personal och beslutsfattare ska ta sig från positionen att försvara det som det är i dag till att se nya perspektiv.

Så beskriver Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall den vårdpolitiska modell, som Vårdförbundet under namnet 3v presenterade tidigare i år.

Förslaget ska nu diskuteras inom organisationen innan det tas upp på kongressen i maj.

Det som beskrivs i Vårdförbundets idéskrift 3V, En modell för den nya närvården är en vård där individens behov sätts framför organisationens. En vård där de med störst behov behandlas som »guldkortskunder«. En vård där gränserna mellan olika organisationer suddas ut.

Vårdförbundet menar att svensk vård håller världsklass, men brister när det gäller att samordna vårdens olika delar. Den ökande specialiseringen leder till ett »stuprörstänkande« inom vården. Professionernas behov har blivit viktigare än individens/patientens.

Med »stuprörstänkande« avses att varje specialitet fungerar för sig. Den som behöver vården får leta upp det stuprör som kan ta hand om just hennes krämpa. Och de som har många olika sjukdomar får söka upp många stuprör.

Mellan 3 och 4 procent av befolkningen använder hälften av vården. Det är de multisjuka och de kroniskt sjuka, ofta är de både och. De tillbringar mycket tid med att leta sig fram i vårdsystemet.

– I vilken annan bransch som helst skulle de vara »guldkortskunder«, säger Eva Fernvall. I vården får de i stället snarare stå tillbaka för andra.

Eva Fernvall tycker att man i vården som den är organiserad i dag koncentrerar sig på diagnosen eller organet, och inte ser individen bakom. Hon kallar det 1600-talstänkande, från den tiden när läkarna gick från att obducera till att behandla levande patienter.

– Då behövde de koncentrera sig på organet. Patienten blev ett objekt. Men i dag är människor individer, inte objekt, och de vill själva vara medverkande i vården och hur den organiseras.

Då måste vården också möta människorna som individer.

Eva Fernvall pekar på att antalet specialiteter har ökat starkt på senare år. Det är bra, för det betyder att våra kunskaper fördjupas.

Men samtidigt betyder det att okunskapen ökar om det som ligger utanför den egna specialiteten. Det fordras en flexibel organisation för att överbrygga det.

Eva Fernvall återvänder till »guldkortskunderna«. De får ägna tid åt att ringa runt till olika vårdgivare. De besöker olika specialister, får läkemedel hos den ena efter den andra och tar prover och nya prover igen. De måste berätta sin historia på nytt och på nytt för nya vårdare.

– Det är vårt ansvar att ge de här personerna en första klassens resa. Därför ska de ha ett personligt ombud som hjälper dem att få den resan.

Grundläggande för Vårdförbundet är att vården är demokratiskt styrd och gemensamt finansierad. Den rollen har i 3v tilldelats vårdportalerna. Men deras roll som medborgarföreträdare måste bli tydligare än vad den är i till exempel dagens landsting. Och det både när det gäller att analysera vilka behov befolkningen har och hur det ska betalas.

Vården ska sedan, i Vårdförbundets förslag, organiseras av vårdcentrum och utföras genom vårdmötesplatser. Det viktiga är återigen att den enskilda individen möts av ett vårdteam som har rätt kompetens för just hans eller hennes behov just då.

Eva Fernvall är noga med att påpeka att 3v är Vårdförbundets bidrag till att försöka få till ett nytt tänkande om hur vården ska möta människorna.

– Men vi är inte sådana genier att vi har hittat på allt själva. Vi har läst böcker, tittat på hur vården är organiserad i andra länder och också på bra exempel här hemma i Sverige – både landstingsdrivna och privata.

Hon vill inte att 3v ska uppfattas som att Vårdförbundet försöker skapa motsättningar:

– Läkarförbundet har också en del bra idéer. Det verkar ibland som om Läkarförbundet tror att vi tycker att läkare inte behövs. Då har de fel, läkare behövs jättemycket. Men det viktiga är återigen att det är den enskildas behov som ska vara i centrum, inte de olika professionernas.

Eva Fernvall tror att det behövs mycket arbete för att förankra idéerna i 3v i Vårdförbundets medlemskår. Hon talar ibland om en »väckelserörelse«. Men samtidigt menar hon att medlemmarna är väl förberedda – genom det nya individuella lönesystemet, genom det reformerade utbildningssystemet.

– När jag är ute och pratar om detta, och det har jag gjort sedan närvårdsidén kom 2002, möter jag ett stort intresse. Många sitter med idéer om hur man kan ändra i sin egen verksamhet för att förbättra vården i den här riktningen.

Praktiska exempel finns i idéskrift
Termerna är nya och känns säkert teoretiska. I 3V. En modell för nya närvården finns därför en rad exempel på hur det skulle kunna fungera i praktiken. Där möter vi Habib (7 år), Alvin (72), Svea (53), Gustaf (4) och Erik (11). Alla behöver hjälp och stöd från vården, men deras behov skiljer sig mycket från varandra. I idéskriften kan du läsa mer: www.vardforbundet.se

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida