Vårdhögskolor utbildar för fel sektor

Trots att den kommunala hälso- och sjukvården expanderat kraftigt under senare år fortsätter många vårdhögskolor att ensidigt utbilda de sjuksköterskestuderande för den krympande landstingsdrivna sjukvården.           

Av Stockholms 24 stadsdelar har hälften överhuvudtaget ingen kontakt med vårdhögskolorna. Det berättade Ann Johansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska
i stadsdelen Hornstull, vid ett öppet seminarium på stämman.

– Som det ser ut i dag vill vi inte ha nyutexaminerade sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. De saknar skolning i att kunna göra både medicinska och sociala bedömningar.

Vill ha distriktssköterskor
– Helst vill vi ha sjuksköterskor med några års erfarenhet av yrket, allra helst distriktssköterskor. Problemet är att distriktssköterskorna inte gärna vill jobba i den kommunala verksamheten. I  framtiden måste deras utbildning bli mer inriktad på de äldre och på att möta människor i ett socialt sammanhang.

Flera föredragshållare på stämman vittnade om hur dålig kommunikationen mellan vårdhögskolorna och den kommunala hälso- och sjukvården ofta är.

Kanske är det ett storstadsfenomen. Vid exempelvis vårdhögskolan i Borås har alla studenter under sitt första läsår en referensstudieplats vid något av kommunens många särskilda boenden. De får också fem veckors praktik inom den kommunala hälso- och sjukvården.

– Hade vi haft ett liknande system här i Stockholm skulle även vi våga anställa nyutexaminerade sjuksköterskor. Det är ju det vi önskar att vi skulle kunna göra, sa Ann Johansson.

Kollegan Ann Lindgren, medicinskt ansvarig sjuksköterska i stadsdelen Katarina/Sofia, berättade att hon och några kolleger åtskilliga gånger uppvaktat olika vårdhögskolor och erbjudit sig att komma och informera studenterna om den kommunala hälso- och sjukvårdens olika verksamheter.

– Tyvärr har intresset från vårdhögskolornas sida varit rätt svalt, konstaterade hon.