Vart är vårdvetenskapen på väg?

Diskussionens vågor gick höga när vårdforskare från flera länder träffades i Stockholm.

– Jag är oroad över tillståndet i forskningen om omvårdnad. Omvårdnadsforskare använder lika ofta teorier lånade från sociologin, psykologin eller medicinen som teorier direkt knutna till vårdvetenskap. Om vår disciplin ska överleva måste vi hävda vårt eget område, omvårdnad, och det måste få en tydlig definition, sa den amerikanska vårdforskaren Jaqueline Fawcett vid en konferens i Stockholm anordnad av Riksföreningen för omvårdnadsteorier inom praktik, utbildning och forskning. 

Hon kunde inte förstå varför inte de teoretiska modeller som utvecklats av vårdforskare som Orem, Peplau och Rogers används i större utsträckning.

– Kräv omvårdnadsspecifik forskning och praktik, uppmanade hon de forskarstuderande som deltog i konferensen.

Jaqueline Fawcett hävdade också att omvårdnadsforskarna behöver ett eget språk, en egen terminologi. Sjuksköterskor använder alldeles för ofta medicinarnas och farmakologernas språk för att beskriva sitt arbete, sa hon.

Fawcett blev motsagd av en annan känd amerikansk vårdforskare, Afaf Meleis.

– Använd ett språk som alla kan förstå, uppmanade hon.

– Vi behöver inte ödsla mer tid på att definiera vad omvårdnad är. Det finns redan användbara definitioner. Dessutom bör definitionen vara dynamisk och föränderlig.

Teorier räcker inte
Hon pekade på den reaktion som kommit på senare år mot alltför mycket teoretiserande inom omvårdnadsforskningen. Det räcker inte att teoretisera. Sjuksköterskor måste också vara inriktade på förändringar i praktiken.

Afaf Meleis satte in vårdforskningen i ett större sammanhang och undrade varför det inte ännu finns omvårdnadsmodeller som gäller marginaliserade grupper i samhället, som ofta är känsliga för hälsorisker.

– Vad har vi för omvårdnadsmodeller för att stödja människor? undrade hon.

Och varför bryr vi oss inom omvårdnadsforskningen inte mer om effekter av samhällsutvecklingen, där människor i allt högre grad söker kunskap via Internet, där kontakten mellan generationerna minskar, där kortare vårdtider har blivit regel, där utvecklingen har gått mot vård i hemmet med kvinnor som riskerar att bränna ut sig med dubbelarbete?

– Om vi inte tar hänsyn till globala frågor kommer vi att teoretisera i ett vacuum, sa Afaf Meleis.

Det behövs modeller för att se vilka resultat omvårdnadsinsatser ger, hävdade Afaf Meleis. Hon prisade pågående forskningsprogram i Sverige som bland annat handlar om att förstå äldres behov, och utifrån den kunskapen skapa omvårdnadsmodeller för att öka deras livskvalitet.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida