Vårt behov av vemod och längtan

Till längtans försvar eller vemodet i finsk tangoOwe Wikström215 sidor Natur & Kultur 2008. www.nok.se isbn 978-91-27-11678-8

30 oktober 2008

En man sitter i gången till en stor affärsgalleria och spelar dragspel. Populärmusik, visor och gamla slagdängor ljuder och emellanåt lägger människorna som rusar förbi med stirrande blickar förstrött en slant framför mannen. Men så stannar de upp och är plötsligt närvarande. Ögonen ser inte längre i fjärran, de ser den spelande mannen. Vad var det som hände?

Jo, berättar Owe Wikström, mitt i bruset av lättsmälta dur-melodier började mannen spela en sugande tango i moll. Tangons toner väckte mitt i stressen andra känslor hos dem som passerade; något som var både smärtsamt och ljuvt, och som trängde undan gallerians glitter och människornas tankar på vad de skulle laga till middag.

Författaren resonerar kring betydelsen av att våga stanna upp och känna vemodet inom oss. Det går inte att själavårda, psykoterapeuta eller medicinera bort. Tvärtom menar han att vi när vi ständigt rycker upp oss, köper mer grejor, tränar hårdare eller reser runt jordklotet, i själva verket flyr från något som är viktigt och nödvändigt för oss människor; att känna och möta »tillvarons blå underton« är en förutsättning för mänsklig mognad. Däremot är han noga med att vi inte får romantisera vemodet, så att vi missar när det handlar om verklig livs­leda och depression.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida