Västerbottningarna sjukast i Sverige

I Västerbotten är sjukfrånvaron högst i landet. Trycket på sjukvården är hög — samtidigt som många i sjukvårdspersonalen är sjuka. Trots satsningar för att få personalen friskare är det fortfarande fler som blir sjukskrivna än som kommer tillbaka i arbete.

Världens friskaste befolkning år 2020 är en devis som möter den som går in på Västerbottens läns landstings hemsida. Dit är det emellertid långt. Sjuktalet i Västerbottens läns landsting steg brant i slutet av 90-talet och var häromåret uppe i 36 dagar per anställd.

– Sjukfrånvaron motsvarar 380 heltidstjänster, berättar Christina Elmros, personaldirektör i Västerbottens läns landsting.

Det är till och med fler än den brist på personal som rapporteras från de olika sjukvårdsförvaltningarna.

Visserligen gick ökningstakten ned från 20 till omkring 4 procent förra året, men det är illa nog att antalet nya sjukskrivningar fortsätter att vara fler än antalet som kommer tillbaka i arbete, säger personaldirektören. Som nu börjar bli otålig över att sjukskrivningarna inte ger vika trots satsningar från arbetsgivaren.

Finns en bitterhet
För att få ner sjukfrånvaron har landstinget i Västerbotten satsat fem miljoner på projektet Friskare medarbetare. Staffan Larsson, projektsekreterare inom Umeå sjukvård, har varit med och arbetat fram en handlingsplan med olika aktiviteter, bland annat för att få tillbaka fler långtidssjukskrivna i arbete.

– Vi har en överenskommelse med de fackliga organisationerna om att de förtroendevalda ska vara ett stöd för sina sjukskrivna medlemmar. Det visade sig vara svårare än vi trodde. Hos dem som varit sjukskrivna länge finns ofta en stor bitterhet både mot arbetsgivare och fackförbund, säger han.

En orsak till bitterheten är långdragna processer om vem som egentligen har ansvaret för deras rehabilitering. Därför har Umeå sjukvård satsat på att utöka samarbetet med företagshälsovården och på att utbilda första linjens chefer och verksamhetschefer i rehabiliteringsarbete.

Bjuder på arbetstid
Sjukvårdförvaltningen i Skellefteå har satsat sina två »Friskare medarbetaremiljoner« på ett utökat samarbete mellan arbetsgivare, fack, försäkringskassa och företagshälsovård. På en konferens nyligen bildades grupper som ska arbeta vidare med friskvård, rehabilitering och med att förbättra mellanchefernas tunga arbetssituation, berättar Lotta Sundkvist, Vårdförbundets huvudskyddsombud på Skellefteå lasarett.

Hon anser att arbetsgivaren där tar de höga sjuktalen på stort allvar. Och tills de större insatserna börjar visa resultat i sjukskrivningsstatistiken satsar Skellefteå lasarett på arbetstrivseln. Arbetsgivaren bjuder på arbetstid till uppfriskande promenader, körsång på arbetsschemat och friluftsdagar.

Rekrytera vikarie kostar 100 000
Men vad görs åt överbeläggningar, högt arbetstempo, tunga lyft – och låg lön? Enligt arbetsgivarens årliga personalenkät är den negativa stressen bland medarbetarna hög, även om den minskat det senaste året. Och huvudskyddsombudet hör av medlemmarna att även lönen är viktig för arbetsmotivationen.

– Medicinkliniken har tvingats minska antalet vårdplatser på grund av att så många i personalen är långtidssjukskrivna. Men det går ju inte att dra ner på vårdplatser hur mycket som helst; det innebär bara att problemen flyttas någon annanstans, säger Lotta Sundkvist.

Enligt projektsekreteraren Staffan Larsson startar varje nyrekrytering av en vikarie på en kostnad av 100 000 kronor. Bara det är skäl nog för arbetsgivaren att göra allt för att minska sjukfrånvaron. Ett annat är att det inte finns tillräckligt många nyutbildade sjuksköterskor för att täcka behovet av kompetens när pensionsavgångarna ökar om några år.

– För att kunna täcka bristen genom nyrekryteringar krävs att hälften av länets ungdomar väljer att arbeta inom vård och omsorg, säger han.

Landstinget måste helt enkelt hitta lösningar så att de anställda orkar vara kvar i vården och för det krävs bättre rutiner för arbetsträning och rehabilitering, konstaterar Staffan Larsson. Han anser att arbetsuppgifter borde kunna anpassas så att det finns möjligheter att komma tillbaka till arbetet även för den som inte är helt frisk och högpresterande.

Har landstinget i Västerbotten en sämre arbetsmiljö för sina anställda än på andra håll i landet?

Det tror varken Staffan Larsson eller personaldirektören Christina Elmros. De höga sjukskrivningstalen gäller hela länet, inte bara landstinget, och orsakerna är flera och inte helt klarlagda.

Arbetstidsförkortning
Nästa år genomför landstinget ett försök med arbetstidsförkortningar på en enhet inom varje sjukvårdsförvaltning.

– Vi ska också titta över arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper och skapa utrymme för nya uppgifter för äldre arbetskraft, säger Christina Elmros.

På lasarettet i Skellefteå försöker man finna orsaker till den höga sjukfrånvaron. Men äldre är inte mer sjukskrivna än yngre, och det är ingen skillnad mellan avdelningar som infört nya arbetstidsmodeller och de som är mer traditionella i sin organisation. Inte heller har avdelningar som fått dåliga resultat i den arbetsmiljöundersökning som gjorts högre sjukfrånvaro än avdelningar med ett bra arbetsklimat.

– Vi har frågat oss om det är något särskilt som vi inte ser, säger huvudskyddsombudet Lotta Sundkvist.

Och i jakten på det börjar de söka svaren hos de långtidsfriska i stället för hos de långtidsjuka. Vad är det egentligen som gör att de friska inte är sjuka?