”Vi litar inte längre på vår egen förmåga”

Efter 50 år i yrket ser barnmorskan Gudrun Abascal hur förlossningsrädslan ökar — även hos personalen.

Vad ser du som den största förändringen inom förlossningsvården?
— Att teknologin tar över mer och att vi inte litar lika mycket på vår egen förmåga. Problemet är att apparaterna inte har någon hjärna vilket innebär att vi ändå i slutänden måste ta beslut och vara ansvariga, och att vi alltid måste fråga oss om det apparaten visar är rimligt.
— Att vi inom professionen också har blivit mer rädda trots att vi aldrig tidigare varit så skickliga på att ta hand om komplikationer och rädda liv. Rädslan att ”inte göra fel” styr oss många gånger och inte viljan att göra gott, att bli anmäld och uthängd i medierna bidrar säkert också. Det finns en tendens inom professionen att det inte är normalt att föda barn även när man inte kan se några komplikationer, utan att det är en risk och det styr vårt handlande.
— Att föräldrarna har mer kunskap och gör mer aktiva val.

Varför ökar förlossningsrädslan?
— I dag handlar det inte bara om att barnet eller kvinnan ska överleva, utan minst lika mycket om föräldrarnas förväntningar på upplevelsen av sitt barns födelse. Insikten om att inte kunna ha samma kontroll som man är van vid kan väcka en oro eller rädsla.

Många kvinnor får svåra bristningar och bäckenbottenskador. Räcker kunskapen?
— Självklart inte. Mer forskning och kontinuerlig utbildning behövs. Informationen till och uppföljningen av kvinnorna kan bli mycket bättre. Det är otroligt viktigt att kvinnor vågar tala om sina besvär, får veta var det finns hjälp och inte skuldbelägger sig själva.

Vad vill du helst förmedla till dina barnmorskestudenter?
— Att evidens och beprövad erfarenhet är viktigt men också att ha för­troende för kvinnor att de kan föda sina barn.