Vill väcka nyfikenhet på olikheter

Hon vill få oss att se olikheterna — för en jämlikare vård.

Hon började sin karriär som postansvarig på Grupp 8 i slutet av 70-talet. I dag är Sylvia Määttä forskare och chef för ett kunskapscentrum med målet att göra vården mer jämlik.

Engagemanget för kvinnors och mäns lika värde bär Sylvia Määttä med sig sedan tonåren och hon har svårt att säga exakt varför. Kanske är det för att hon någon gång under högstadietiden fick syn på ett mönster av kvinnlig underordning — hemma och i världen. Feminismen blev något personligt, och en fråga om makt.?

— Jag har alltid varit engagerad i rättighetsfrågor och är formad av 70-talets politiska engagemang. När Grupp 8 träffade Röda bögar — du kan tänka dig vilka diskussioner vi hade, säger hon och skrattar gott.?

Sylvia Määttä berättar om den senaste studien hon har genomfört tillsammans med en forskarkollega. Den handlar om personals och patienters inställning till att vårda och bli vårdade i flerbäddsrum, och ett av bifynden överraskade henne lite.??

— Studien visar att kvinnliga vårdare mycket hellre går in i ett fyrabäddsrum med män än med kvinnor. Med de manliga patienterna kan de ha en sorts ”trivselflört” som lättar upp stämningen och skapar kontakt. De kvinnliga patienterna upplevs mest som gnälliga.?

Det är inte den första studien som kommer fram till det. Hon tycker att det är lite sorgligt. Det faktum att de kvinnliga vårdarnas inställning kan skapa ett undvikandefenomen; att de kanske inte går in till de kvinnliga patienterna i onödan. Men också att ”trivselflörtandet” kan upplevas som uppfordrande från de manliga patienternas sida.?

— Det kan vara en jargong som inte passar alla och som skapar en känsla bland de manliga patienterna att de måste vara lite skojfriska för att vara ”goda patienter”. När de kanske egentligen befinner sig i en existentiell kris och helst av allt skulle vilja gråta och vara ledsna.

Som chef för ett kunskapscentrum för jämlik vård har Sylvia Määttä lärt sig att det är en myt att det bara är kvinnor som missgynnas i vården. Upptäckten att män hade sämre effekt än kvinnor av dialysbehandling visade till exempel att apparaten var inställd på kvinnors blodmängd. En fråga hon ställer sig är också varför män med armfraktur får mindre smärtlindring än kvinnor med samma skada.?

Sylvia Määttä ser att kunskapscentrumet har en viktig uppgift att fylla, bland annat när det gäller att differentiera patientbegreppet. Hon tycker att sjuksköterskors grundutbildning, trots sin bredd, är alldeles för blind för betydelsen av sådant som kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. En patient är en patient är en patient. Det ger henne rysningar av glädje när hon möter sjukvårdspersonal på utbildningar och ser hur deras engagemang väcks.?

— Ibland sägs det att sjukvårdspersonal är förändringsovillig. Pytt, säger jag — det handlar om att ge dem förutsättningar att ge god vård. Det finns inget roligare än att se barnmorskor först bli provocerade av påståendet att pappor inte känner sig delaktiga i vården, för att sedan höra dem konstatera: ”Det är självklart att papporna ska få sova över.”??

Kunskapscentrum för jämlik vård skapades 2009, för ett år sedan byttes ”jämställd vård” ut mot ”jämlik vård”. Sylvia Määttä headhuntades som chef redan vid starten. Det är hon glad för. Här får hon användning för sina kunskaper i ledarskap, mänskliga rättigheter och genus. Hon är också glad för att hon en gång utbildade sig till sjuksköterska. ?

— Det är ett av de bästa yrken man kan ha och jag har uppmuntrat mina båda döttrar att bli sjuksköterskor. Utbildningen ger en sådan god grund och sådana möjligheter till olika karriärer — och till personlig utveckling.?

Det är synd att det inte kommer fram mer i mediernas rapportering om sjukvården, tycker Sylvia Määttä.