”Visa bara signerat”

Uppsala. Maria Lundström vill att även sjuksköterskornas dokumentation ska öppnas. Men bara uppgifter som är signerade.

Telefonerna ringer hela tiden på den stora kliniken, som är knutpunkt för allmänkirurgi på Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala. Här ska läkarbesök, undersökningar och operationer koordineras inom en rad olika specialiteter. Personalen befarade att patienterna skulle ha ännu fler frågor när de började logga in. Så blev det inte.?

— Det är sällan patienter har frågor om journalen. Det ringer inte mer numera, och jag sitter mycket i telefonrådgivningen. Jag har bara haft en enda patient under hela hösten som ville berätta att det stod fel i journalen, säger Maria Lundström, mottagningssjuksköterska.?

Hon är positiv till att patienterna fått möjligheten. Om de undrar något efter ett läkarbesök är det lättare att läsa i journalen än att passa en telefontid och knappa in uppgifter, för att sedan bli uppringd av läkare eller sjuksköterska. Men hon är emot att det går att läsa osignerade anteckningar, provresultat och röntgensvar. Hon köper inte landstingets argument att en stor andel uppgifter aldrig skulle gå att läsa annars, på grund av att de helt enkelt inte signeras.?

— Då får de lösa det problemet.?Maria Lundström tycker att cancerpatienterna ofta är välinformerade, inte minst tack vare att många har egna kontaktsjuksköterskor. Hon har inte märkt att de ringer mer och är skärrade sedan de började läsa sina journaler.??

En annan farhåga som fortfarande finns bland sjuksköterskorna är att patienterna inte ska förstå innehållet i sina journaler. Än så länge får de inga frågor om det heller, vilket kan bero på att dessa tidiga användare är starka och datorvana.?

— Läkarna behöver anpassa språket och tänka på att det nu är riktat till patienten också. De får diktera förståeligt och lättläst, och inte bara använda latinska ord. Men numera kan patienterna lätt googla svåra ord. Det vore bra om patienterna kunde läsa omvårdnadsdokumentationen också.

??Båda dessa frågor diskuteras just nu i Skåneregionen inför att även de gör det möjligt för patienter att själva gå in i sin journal via internet. Hälso- och sjukvårdsstrategen där, Carina Nordqvist Falk, tror att vårdpersonal kommer att vilja skriva mer lättförståeligt framöver när det blivit självklart att patienten läser journalen.?

— Vi måste börja utgå mer från patientens perspektiv. Det är en omställning där sjukvården blir mer utpräglat ett tjänsteföretag som levererar till kund.?

Inte heller i Skåne kommer omvårdnadsdokumentationen att vara synlig i journalen på nätet i början. Orsaken är rent teknisk. Patientjournalerna öppnas genom en plattform som heter Nationell patientöversikt, som funnits sedan tidigare för vårdpersonal. I den redovisas läkarnas anteckningar, men inte sjuksköterskornas, förutom på specialistmottagningarna.?

— Sjuksköterskornas dokumentation är ofta central information för patienten, inte minst för anhöriga som följer vården av sjuka barn och äldre, säger David Liljequist, ombudsman på Vårdförbundet, som arbetar med it i vården och trycker på i frågan gentemot Centrum för e-hälsa i samverkan, Cehis.

??I Skåne är ambitionen att visa omvårdnadsdokumentationen i nästa etapp.?

– Kontaktsjuksköterskan är spindeln i nätet för många patienter som är äldre eller har sjukdomar som kol, demens, hjärtsvikt och cancer. Vi vill även öppna psykiatrins journaler på sikt, och inte stigmatisera de patienterna, säger Carina Nordqvist Falk.

Checklista Vad är tillåtet?
En ny utredning från regeringen förtydligar vad som gäller för vårdpersonal.

• Vad innebär det att delta i vården av patienten? – Det räcker att bidra med sin kompetens i vården för att få läsa i journalen.
• Får den som deltagit i vården gå in i journalen och följa upp hur det gick? – Ja, det ingår normalt i arbetsuppgifter att följa upp resultatet för patienterna. Vårdgivaren ska ha riktlinjer.
• Har patienten rätt att få sin journal utlämnad elektroniskt? – Nej, ingen rättighet. Men patientdatalagen tillåter det och landsting och vårdgivare kan erbjuda det.
• Har patienten rätt att få ut all information i sin journal? – Ja, men det finns sekretess i sällsynta fall om uppgifterna innebär fara för patienten eller någon annan.
• Får patienten spärra även uppgifter om läkemedel och medicinskt viktig information? — Ja.
• Får studenter läsa journaler under praktiken? – Ja, men endast om studenten deltar i vården och patienten samtyckt till det.
• Får vårdpersonal mejla patienten för att svara på frågor om sjukdom? – Nej. Överföringen är för osäker, utan garanti om att mottagaren är den rätta.

Läs mer: http://korta.nu/ays06 

Källor:

• EU-kommissionens ”Digitala agenda”:
  http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/content/action-75-give-europeans-secure-online-access-their-medical-health-data-and-achieve
• Centrum för e-hälsa i samverkan, Cehis, som har i uppdrag att göra journalerna tillgängliga av arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL: cehis.se
• Nationella e-hälsostrategin styrande dokument från Socialdepartementet och SKL, mfl: www.nationellehalsa.se/nationell-ehalsa
• Forskning om Uppsala-projektet: www.it.uu.se/research/hci/dome/ 
• Regeringens utredning om rätt information i vård och omsorg:
  www.sou.gov.se/sb/d/18347
• Patientdatalagen (2008:355)
• Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården.