Visste du det här om pulsoximetern?

Genom att mäta ljus som har en speciell våglängd visar en pulsoximeter (saturationsmätare) blodets syremättnad, alltså hur mycket syre som transporteras med blodet. Den visar också pulsen. Mätaren sätts oftast fast med en klämma på fingret men kan även användas på en annan kroppsdel som pannan, örat eller tån. På nyfödda sätts den runt foten.

En frisk person har en syremättnad på cirka 97 procent. Ett värde under 90 procent har på sikt skadlig inverkan på kroppen och kan under 70 procent vara livshotande. Höga höjder påverkar blodets syresättning, liksom dykning. Människan kan dock anpassa sig till miljöer med begränsad syretillgång, något som idrottare tränar på inför tävlingar på hög höjd.

Låg syremättnad, hypoxi, kan vara kopplat till olika tillstånd som exempelvis lungsjukdomar, hjärtsjukdomar och vissa infektioner. Alla nyfödda barn undersöks med pulsoximeter för att upptäcka allvarliga medfödda hjärtfel. Pulsoximetern används brett inom sjukvården för patientövervakning, men den kan också användas för kontroll i hemmet av personer med kroniska lungsjukdomar som exempelvis kol.

Under pandemin berättade sjuksköterskor att deras patienter kunde ha allvarlig syrebrist, men ändå verka förhållandevis klara och pigga, så kallad tyst hypoxi. Fenomenet uppmärksammades stort både i Sverige och internationellt och många köpte egna saturationsmätare för att själva kunna kontrollera syremättnaden hemma.

Patienter med för låg syremättnad kan få syre via näsgrimma eller syrgasmask. Högflödesbehandling (Optiflow) är en uppvärmd och befuktad blandning av luft och syrgas. Den användes i stor utsträckning till covidpatienter under pandemin.

För att få ett så säkert värde som möjligt är det viktigt att se till att pulsoximetern sitter bra på fingret. Värm fingrarna om de är kalla. Personen ska vila under mätningen. Nagellack och lösnaglar bör tas bort eftersom det kan påverka mätvärdet.