Webbvård ger nya jobb

En av de stora fördelarna med Internet, jämfört med exempelvis ett sjukdomslexikon, är att det går att ge besökaren färsk och interaktiv medicinsk information. Men någon måste se till att det blir gjort. Artiklarna måste ständigt revideras och frågorna besvaras.Webben öppnar nya karriärvägar för sjuksköterskor.

– Jag är övertygad om att det kommer att skapas en ny arbetsmarknad för sjuksköterskor på Internet, säger hälsoportalen Viteas verkställande direktör Paul Källenius.

– Nätet kommer att förändra vårt sätt att konsumera hälso- och sjukvård. Istället för ett besök hos doktorn då och då kommer vi att vilja ha medicinsk information och rådgivning här och nu. Och sjuksköterskorna klarar väldigt mycket av det som allmänheten har frågor om.

– Hur stor potentialen är kan man bara sia om. Men behovet av den här typen av tjänster är enormt. När vi börjar ta ett allt större ansvar för den egna hälsan kommer behovet av att ha någon som kan guida och vägleda oss att öka exceptionellt. Än har vi bara sett början på den här utvecklingen. Inom en snar framtid kommer det att vara en ganska omfattande verksamhet av det här slaget på Internet.

Sjuksköterskor sköter telefonrådgivningen
På Vitea arbetar idag ett 30-tal anställda, varav åtta är sjuksköterskor. Dessa sköter telefonrådgivningen. Några av sjuksköterskorna arbetar heltid, andra deltid eller på timmar. De är inte anställda av Vitea utan hyrs in från personaluthyrningsföretaget Olsten Personalkraft. (Egentligen är det Telia som hyr sjuksköterskorna. Telia samarbetar i sin tur med Vitea.)

– Bestämmer vi oss för att ha telefonrådgivningen öppen även nattetid kan vi omedelbart komma upp i en bemanning på tolv sjuksköterskor, säger Paul Källenius.

Han påpekar att lösningen med att hyra sjuksköterskor beror på att företaget ville komma igång snabbt. Sjuksköterskor är en bristvara.

– Parallellt med att vi hyr sjuksköterskor sker en rekrytering för fast anställning på Vitea. Beroende på hur det här utvecklar sig kan det naturligtvis komma att behövas ännu fler än vad vi har i dag.

Hälsoportalen Docco, som bland annat ska rikta in sig på stresshantering, vet ännu inte hur stort behovet av sjuksköterskor kommer att bli. Först senare i vår öppnar tjänsten. Ännu har inga sjuksköterskor anställts.

– Men sjuksköterskor kommer garanterat att bli en del av våra tjänster, säger vice verkställande direktör Per Lundquist.

– Vi vill ha en mix av människor inne i bolaget. Det kan dels handla om anställda sjuksköterskor, läkare, ergonomer och Internetaffärsutvecklare, dels om olika personer som jobbar på konsultbasis. Även där kan det komma att handla om sjuksköterskor.

Vården når flest på Internet
Per Lundquist tror inte att det dröjer speciellt länge förrän Internet har tagit över rollen som det första stället dit människor vänder sig när de vill ha medicinsk rådgivning och hjälp.

– Det gäller att situationsanpassa vården och använda resurserna i rätt ögonblick. Man kan se det som en triangel där de fysiska mötena mellan patienten och vården sker i toppen av triangeln. I mitten ligger telefonupplysning och rådgivning. Basen består av Internet. Det är där sjukvården har möjlighet att nå flest människor.

– Det finns en mängd olika problemområden där  sjukvårdsupplysning skulle kunna passa, exempelvis rökning och stress. Det finns många sjuksköterskor som är väl lämpade att hantera den typen av frågor.

Ny karriärväg för sjuksköterskor
Hälsoportalen Kroppsjournalen består av en medicinsk redaktion med tolv heltidsanställda. Marknadschefen Yvonne Hansson Malmström som var med och startade Kroppsjournalen är själv sjuksköterska. Förutom henne arbetar ytterligare två sjuksköterskor på redaktionen. Deras uppgift är att sortera bland de 25 till 30 frågor som dagligen e-postas till redaktionen.

Efter att ha bedömt vilken doktor som är bäst lämpad att svara vidarebefordras varje fråga till någon av de cirka 120 specialistkompetenta läkare som ingår i Kroppsjournalens nätverk. I nätverket finns även barnmorskor och sjuksköterskor som specialiserat sig på vissa omvårdnadsfrågor, exempelvis Parkinsons sjukdom, diabetes och ms.

– Sjuksköterskorna är de som bäst kan omvårdnad. Därför tror jag att det här kan komma att bli en ny karriärväg för dem, säger Yvonne Hansson Malmström.

Hos Infomedica skriver och redigerar sju fast anställda olika medicinska texter. Utöver dem finns ett stort antal medicinska experter. Framför allt läkare, men även sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Vid sidan av sina ordinarie arbeten skriver de kontinuerligt texter åt Infomedica.

– Än så länge utgör Internet ingen stor arbetsmarknad för sjuksköterskor. Men om man ser till vad folk frågar efter så har sjuksköterskor stor erfarenhet av den vanlige Svenssons situation. Sjuksköterskornas rutin och erfarenhet av sjukvård gör dem väl lämpade att hålla i den första kontakten på nätet, säger verkställande direktören Siwert Gårdestig.

Infomedica, som ägs av Landstingsförbundet och Apoteket, planerar att tillsammans med kommunerna Åmål och Karlstad utveckla ett antal hälso- och sjukvårdsämnen för nätet där tyngdpunkten ska ligga på omvårdnad, exempelvis stroke och demens. I det projektet kommer framför allt sjuksköterskor att vara med.

Till sommaren räknar även Läkarförbundet att tillsammans med Läkartidningen lansera sin nya hälsoportal på nätet. Det blir den hittills största svenska satsningen i genren. På sikt är det tänkt att bli en naturlig mötesplats för läkare och patienter.

– Men även sjuksköterskorna är välkomna i det här kompetensgänget som vi nu skapar. Jag har faktiskt redan blivit uppringd av några personaluthyrningsföretag, säger Läkarnätets verkställande direktör Björn Bragée.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida